I november satte Kina punkt för ett 25-årigt förbud av användning av noshörningars horn och tigrars vävnad och ben för medicinskt bruk och healingseanser, så länge det kommer för uppfödda djur. Beslutet kom som en blixt från klar himmel och i strid med miljöorganisationers rekommendationer. Kritiken fick oväntade konsekvenser – förbudet återinfördes.
KINA I strid med evidensbaserade fakta tror många kineser att vissa delar från tigrar och noshörningar har medicinska egenskaper. Ett policydirektiv från Kommunistpartiet slår däremot fast att endast certifierade läkare och sjukhus tillåts påbörja handel. Beslutet tros vara ett led i Kinas strävan att stärka sin egen medicinska förmåga, där traditionell kinesisk medicin uppskattas vara en lukrativ marknad att etablera sig på med en halv miljon medicinska utövare.
Kina tros ha uppemot 6 500 tigrar i fångenskap, enligt de senaste uppskattningarna gjorda av World Wildlife Fund 2010, medan siffran när det gäller antalet noshörningar förblir okänd. Klart är att många individer förmodligen hamnat i fångenskap till följd av illegal handel, och fler än det fångna beståndet av noshörningar och tigrar lär behövas om Kina har som mål att möta landets växande efterfråga enbart med ”godkända” exemplar. En utveckling som World Wildlife Fund befarar kommer öppna upp för ökad tjuvjakt och illegal handel.
”Förande beslut”
1993 förbjöd Kina all handel med de utrotningshotade arterna, till den lukrativa – och på många håll illegala – marknadens förtret. Handel med kroppsdelar tillhörande infångade och dödade noshörningar och tigrar upphörde inte helt i och med förbudet, men de nyöppnade handelsportarna födde förhoppningen att de kinesiska myndigheterna skulle få bättre kontroll över den.
2016 beslöt Kina att tillsammans med USA att förbjuda försäljning av elfenben, ett beslut som blev praktik under 2018 och som välkomnades av afrikanska länder där den illegala elefantjakten förblivit utbredd och förödande. Upprörda och förvånade kritiker saknas därför inte i spåren av landets oväntade beslut när det gäller noshörningshorn och tigervävnad:
– Beslutet är förödande, menar Leigh Henry, chef för World Wildlife Funds vildmarksavdelning. Jag inte nog understryka de potentiella följderna [som det hävda förbudet kan få].
Utrotningshotade arter
Miljöorganisationer är oroliga över noshörningens och tigerns framtid bleknas än mer av den kinesiska regeringens beslut. Totalt beräknas endast 30 000 noshörningar och 3 900 tigrar finnas kvar i vilt tillstånd, och en ökad efterfråga på horn och tigervävnad i medicinska och spirituella syften kan även innebära att den svarta marknaden vädrar morgonluft.
– Ett litet antal individer står nu fria att tjäna grova pengar på bekostnad av hela arter, säger Peter Knights, ordförande för miljölobbygruppen WildAid.
Ändrar sig – förbudet kvarstår
Men i mitten av december meddelade den kinesiska regeringen att landet tvärvänder en andra gång – och håller fast vid förbudet från 1993. Den här gången till profitsugna uppfödares förtret. Och den här gången visar det på en helt annan sida av myntet, nämligen uppfödningsindustrins strategiskt viktiga säte i Kinas mindre utvecklade och politiskt mest isolerade provinser.
– Uppfödning av tigrar och noshörningar sker i områden där fattigdomen är utbredd och en av lokala myndigheters huvudfrågor, säger Peter Li, kinaexpert vid Humane Society International.
Från en annan del av marknaden, den alternativa läkemedelsindustrin, har även svängningarna i frågan orsakat förvåning efter tigerben inte längre används inom alternativmedicin längre, till förmån för andra örter.
– Vi förstår det inte, säger Lixin Huan, chef för American College of Traditional medicine och menar att ett hävt förbud skulle skapa svåra utmaningar för hela det kinesiska medicinssamhället. Och jag tror inte att Kinas medicinssamhället och professionella förstå det heller.
