Hongkongbor demonstrerade till stöd för uigurerna, den muslimska minoriteten som förtrycks på andra sidan Kina.
Söndagens protester följdes av drabbningar med polis.
HONGKONG Under de senaste månadernas demokratiprotester i Hongkong har det förekommit slagord och banderoller som lyft uigurernas sak, men söndagens demonstration är den första som helt tillägnas uigurerna.
Demokratiaktivisterna drar paralleller mellan det som sker i Hongkong och det som sker i den autonoma Xinjiang-provinsen i nordväst. I folksamlingen vajade den tidigare statsbildningen Östturkestans ljusblå flagga, som separatistiska uigurer använder.
– Vi ska inte glömma bort dem som vi har ett gemensamt mål med: vår kamp för frihet och demokrati och ilskan mot Kinas kommunistparti, sade en av talarna.
Kravallpolis ingrep mot demonstranter som tog ned en kinesisk flagga från en myndighetsbyggnad. Poliserna skingrade folkmassan med pepparsprej och möttes av kastade flaskor och stenar.
– Kinas regering är besatt av att ha kontroll, säger demonstranten Katherine som arbetar inom Hongkongs offentliga förvaltning till AFP.
– I Xinjiang gör de som de gör för att de har makt att göra det. När de tar över Hongkong kommer de att göra samma sak, säger hon.
Fakta: Xinjiang och uigurerna
Den autonoma regionen Xinjiang ligger i Kinas nordvästligaste hörn. Med en yta mer än tre gånger så stor som Sveriges utgör regionen en sjättedel av Kina. Över 90 procent av området består av berg, öknar och svårforcerad terräng.
Av Xinjiangs omkring 21 miljoner invånare (folkräkning 2010) tillhör de flesta turkisktalande, muslimska folkgrupper, varav uigurerna – ett av Kinas 55 officiellt erkända minoritetsfolk – är den största med 8–10 miljoner. Den kinesiska invandringen har varit kraftig de senaste årtiondena och drygt 40 procent uppskattas vara han-kineser.
I kinesisk historieskrivning har Xinjiang alltid varit en del av Kina, men graden av inflytande har varierat. Uigurerna har ofta känt en större etnisk och kulturell samhörighet med sina centralasiatiska grannar och strävat efter oberoende.
På senare år har separatiststrävandena i regionen märkts genom flera attentat och kommunistregimens kraftfulla reaktioner. I mars 2014 gick en grupp män och kvinnor till attack med knivar på en tågstation och dödade 31 personer. Gärningspersonerna pekades av Kinas statliga tv ut som separatistiska terrorister från Xinjiang.
Under 2016 började myndigheterna bygga en rad fängelseliknande anläggningar. Där har mängder av uigurer – enligt uppgifter minst en miljon, upp emot två – placerats. Enligt FN-experter, vittnen och aktivister blir människor skilda från sina familjer, inlåsta utan rättegång, politiskt indoktrinerade och utsatta för våld.
Kina beskriver det som ”omskolningsläger” som syftar till att stävja terrorism.
Myndigheternas övervakning har förstärkts rejält, med teknik som ansiktsigenkänning och omfattande registrering av personuppgifter och människors beteende.
Källa: Landguiden (Utrikespolitiska institutet), Reuters
Fakta: Hongkong och protesterna
Hongkong är en i hög grad självstyrande särskild administrativ region i Kina. När området lämnades över från Storbritannien till Kina 1997 slogs oberoendet fast i principen ”Ett land, två system” som ska garantera autonomi, ett oberoende rättsväsende, ett öppet marknadssystem och medborgerliga rättigheter såsom press- och yttrandefrihet. Principen ska gälla i 50 år – till 2047.
Peking ansvarar för regionens försvars- och utrikespolitik och har vetorätt när det gäller förändringar i det politiska systemet. Regionens regeringschef väljs i val där kandidaterna nomineras av en särskild kommitté, där Peking har stort inflytande.
När detta valsystem lades fram av Kinas kommunistregering 2014 utbröt omfattande demonstrationer i Hongkong där studenter och demonstranter ockuperade de stora gatorna på Hongkongön i flera månader.
Under 2015 försvann en grupp bokförläggare med bas i Hongkong på olika sätt, däribland den svenske medborgaren Gui Minhai. De dök senare upp i Kina, där de anklagades för brott som de erkände i statlig tv. Förläggarna tros ha blivit kidnappade och tvingade till detta.
Tidigare i år uppstod nya demonstrationer med hundratusentals deltagare, efter att Hongkongstyret lett av den Pekingvänliga chefsministern Carrie Lam föreslagit en lag om att personer som anklagas för brott ska kunna utlämnas från Hongkong till Fastlandskina.
Protesterna har många gånger urartat i sammandrabbningar med polis och Carrie Lam beskrev i ett läge demonstranterna som en minoritet som är ”folkets fiender”. Kort därpå, i symboliskt viktiga lokalval i november, vann demokratiförespråkande kandidater en jordskredsseger.
