Klimatneutralitet år 2050. Minskade utsläpp av växthusgaser år 2030 med minst 50 eller 55 procent jämfört med 1990. Utvidgad handel med utsläppsrätter för att även få in sjöfarten och flyget.
Där är några av åtgärderna i den långa lista av kommande förslag som utgör EU-kommissionens ”gröna giv”.
KLIMAT En ”grön giv” ska få EU att lyfta mot en renare miljö.
Skärpta utsläppsmål, rejäla omställningspengar och allt från gröna hamnar till en miljon laddningsstolpar ska på 30 år skapa en klimatneutral union.
Men bara om medlemsländerna vill.
– I dag är en speciell dag, säger EU-kommissionens nya ordförande Ursula von der Leyen, som inte drar sig för att till och med jämföra med hur USA:s dåvarande president John F Kennedy år 1961 lovade att under 1960-talet landa en människa på månen.
– Vi har inte alla svar än. Det här är början på en resa. Men det här är EU:s människa på månen-tillfälle, säger von der Leyen.
Rad åtgärder
Bland övriga åtgärder finns en stor mängd tekniska åtgärder i form av att uppdatera och göra om nuvarande regler och lagstiftning på miljö- och energiområdet. Men här finns även konkreta förslag som att se till att en miljon laddningsstolpar för elbilar ska finnas på plats redan till år 2025.
Därtill ska en ”gränsjusteringsmekanism” införas för att kompensera för sådant som tillverkats utanför EU med lägre klimatkrav. I princip kan det bli en form av importskatt, även om den slutliga utformningen fortfarande är oklar.
Samtidigt skapas en gigantisk omställningsfond för att hjälpa områden som i dag är beroende av fossila bränslen och utsläppstung industri.
– Vi måste se till att ingen lämnas bakom. Den här omställningen måste fungera för alla och vara rättvis – eller så fungerar den inte alls. Vårt mål är att mobilisera 100 miljarder euro, inriktat på de mest sårbara regionerna och sektorerna, säger von der Leyen.
"För lite, för sent"
von der Leyen betonar att det som nu sker är ett sorts systemskifte.
– Jag är övertygad om att den gamla tillväxtmodellen, byggd på fossila bränslen och utsläpp är otidsenlig och oförenlig med vår planet. Den gröna given är vår nya tillväxtmodell. Den ger mer tillbaka än vad den tar, hävdar kommissionsordföranden.
En rad miljöorganisationer är dock inte imponerade.
”För lite, för sent”, skriver exempelvis Greenpeace i ett pressmeddelande.
”EU måste utöka sina 2030-mål till 65 procent tidigt under 2020”, anser i sin tur Världsnaturfonden.
Nej från öst?
Från andra hållet finns kritik om att åtgärderna går för långt.
Tanken på klimatneutralitet år 2050 kan skadeskjutas rejält redan på torsdagen då Ungern, Polen och Tjeckien fortsatt tvekar om att uttala ett sådant mål när EU:s stats- och regeringschefer håller toppmöte i Bryssel.
– Det skulle vara förödande för det globala samarbetet som vi behöver nu, konstaterar svenska EU-parlamentsledamoten Heléne Fritzon (S).
Fakta: EU:s gröna giv
EU-kommissionens plan för att bekämpa klimatförändringarna innehåller bland annat:
* En klimatlag i vår för nollutsläpp 2050 och reviderade utsläppsmål till år 2030
* En övergångsfond på 100 miljarder euro för att hjälpa till i omställningen från fossila bränslen och utsläppstunga industrier,
* Utvidgat system för att låta handeln med utsläppsrätter även gälla sjöfarten,
* En ”gränsjusteringsmekanism” – i princip en form av importskatt för att täcka för utsläpp utanför EU, även om dess utseende fortfarande är oklart,
* Reform av jordbrukspolitiken, inklusive betydande minskningar av kemiska bekämpningsmedel, gödningsmedel och antibiotika,
* Skapande av ”gröna hamnar” där de mest förorenande fartygen inte är välkomna och se till att det minst en miljon laddningsstolpar för elbilar till år 2025,
• Nya handlingsplaner för cirkulär ekonomi, ren luft och vatten,
• Uppdaterad energilagstiftning och reviderade statsstödsregler för miljö och energi,
• En ny skogsstrategi under 2020.
Källa: EU-kommissionen
Fakta: Tyckt och tänkt om den gröna given
Här är några av de svenska EU-parlamentsledamöternas ord om EU-kommissionens förslag till en ”grön giv”:
Ett mer omfattande grepp än vad jag hade väntat mig. Men varför håller de envist kvar vid målet om 50 procent till 2030? De måste inse hur viktigt det är att öka takten, säger Jytte Guteland (S) på telefon från COP 25-mötet i Madrid.
Menar vi allvar med att vi ska klara av att fasa ut smutsig och fossil energi från Europa behöver vi mycket mer förnybar energi, men också mer av koldioxidfri kärnkraft, säger Tomas Tobé (M) i onsdagens debatt i EU-parlamentet.
”Det är bra att kommissionen sätter klimat högt på agendan och öppnar upp för reformer. Men EU-parlamentet måste nu flytta fram positionerna. Mycket av förslagen är en ompaketering av tidigare politik och klimatmålen är långt ifrån att vara i linje med vetenskapen”, skriver Pär Holmgren (MP) i ett pressmeddelande.
Rätt använt så kan det bli som flera av de framgångsrika förändringar som skedde i flera svenska städer när man gick från det totala beroendet av ett regemente på orten till att i dag ha väldigt blomstrande näringsaktivitet och fler företag, säger Fredrick Federley (C) om omställningsfonden.
”I grunden är initiativet till ’The Green Deal’ bra. Men den borde vara mer ambitiös vad gäller mål om sänkt koldioxidutsläpp och jag hade velat se fler radikala åtgärder, till exempel enhetlig flygskatt och gemensamt pantsystem”, säger Karin Karlsbro (L) i ett uttalande.
