Väljarna röstar nu om Storbritanniens framtid. I det tredje valet på fyra år är brexit åter huvudfrågan.
Men britterna röstar även om sjukvården, och framtida satsningar på infrastrukturen.
Valet står mellan konservative Boris Johnsons färdriktning, eller en vänstergir med Labours Jeremy Corbyn.
STORBRITANNIEN Det var fortfarande mörkt när vallokalerna öppnade klockan 8 på morgonen svensk tid. I Surbiton i sydvästra London stod flera morgonpigga väljare i kö utanför vallokalen vid tågstationen.
Lill Mullan, som jobbar som städerska, passade på att rösta före jobbet. Hon lade sin röst på premiärminister Boris Johnsons Konservativa parti för att hon vill ”get brexit done” – få brexit avklarat.
– Så att de kan börja koncentrera sig på andra frågor också. Det har gått över tre år sedan vi röstade för en brexit nu, säger hon till TT:s utsända.
TT: Men tror du att Johnson kan genomföra det?
– Absolut, om han får tillräckligt med stöd. För i slutändan var det ju det folket röstade på, och vi lever ju i en demokrati.
Hård kamp
Valet väntas i vanlig ordning bli en kamp mellan de två största partierna. Konservativa partiet har i flera mätningar haft ett försprång på omkring tio procentenheter framför Labour, även om Labour har knappat in något de senaste dagarna.
Utanför vallokalen i Surbiton syns tydliga tecken på den hårda kampen om väljarna. Två anhängare till Konservativa partiet står utanför lokalen och frågar om väljares röstnummer för att sedan ta reda på vilka som inte röstat – och gå ut och knacka dörr för att försöka övertyga dem i sista stund.
Sophie Greenwood har, liksom Lill Mullan, bestämt sig för att rösta konservativt i dag eftersom hon vill få brexit ur vägen.
– Jag jobbar inom handel, så jag vet hur skadlig den här utdragna brexitprocessen är för vår ekonomi, säger hon, trots att hon 2016 faktiskt röstade för att stanna.
– Vi lever ju trots allt i en demokrati, och nu har vi bestämt oss för att lämna.
Om det inte hade varit för Jeremy Corbyn hade hon möjligtvis röstat Labour.
– Jag ser inte honom som någon ledare, dessutom är han för radikal. Hans politik skulle också vara skadlig för ekonomin.
"Betydelsen urholkats"
Historieböckerna lär minnas torsdagens parlamentsval som brexitvalet.
Skilsmässan med EU har överskuggat det mesta och orsakat politisk turbulens i Storbritannien sedan folkomröstningen 2016. När premiärminister Boris Johnson i oktober i år inte lyckades få underhuset i London att ratificera hans utträdesavtal med EU bestämde han sig för att utlysa ett tidigarelagt val.
Josh Hermide är 22 år men har redan hunnit rösta tre gånger.
– Jag är rätt politiskt aktiv, men jag tycker att betydelsen av val lite grann har urholkats, säger han angående att det varit så många på senare tid.
"Fruktansvärd"
Många tror att de unga väljare som röstar idag kan ha stor betydelse, eftersom en stor del av deras vuxna liv handlat om brexit. Josh Hermide instämmer.
– De kommer ha en stor effekt, säger han.
– Men att alla skulle vara Labour är nog lite av en illusion. Man kan få den uppfattningen på sociala medier, men jag tror att det är rätt jämnt.
Enligt Josh Hermide har det varit mer på sociala medier än någonsin det här valet, från alla håll och kanter.
– Själv röstar jag på Liberaldemokraterna. Corbyn är fruktansvärd för Labour, honom skulle de ha gjort sig av med för länge sedan. Och det tycker jag trots att jag står rätt mycket till vänster.
Minskande gap
Johnsons förhoppning är att Konservativa partiet ska vinna en majoritetsseger så att han kan infria sitt löfte att Storbritannien ska lämna EU den 31 januari 2020. Han leder i dagsläget en minoritetsregering – ett resultat av föregångaren Theresa Mays misslyckade försök att stärka sitt förhandlingsmandat om brexit i ett brittiskt nyval 2017.
Oppositionspartiet Labour vill i sin tur omförhandla utträdesavtalet för att sedan lägga fram det för en folkomröstning i vilken britterna också ska kunna välja alternativet att stanna i EU.
I skuggan av brexit har politikerna under valrörelsen också drabbat samman kring frågor om exempelvis hälso- och sjukvård, klimatet och skatter.
Vallokalerna stänger klockan 23 svensk tid. Resultat kommer troligtvis under tidig fredagsmorgon.
Fakta: Brittiska val på 2010-talet
Så här har det gått i de tre brittiska parlamentsvalen på 2010-talet:
2010: Efter 13 års Labour-styre går Konservativa partiet kraftigt framåt under nye ledaren David Cameron. 306 mandat totalt för partiet till regeringsmakten i koalition med Liberaldemokraterna som backar marginellt till 57 mandat. Labour tappar nästan hundra mandat till 258.
2015: Hjälpt av löften om en folkomröstning om EU gör Konservativa partiet ett oväntat starkt val och får egen majoritet med 330 mandat. Labour tappar ytterligare till 232, medan Liberaldemokraterna gör ett katastrofval och bara får kvar åtta mandat – och lämnar följaktligen regeringen. I Skottland tar nationalistpartiet SNP nästan storslam med 56 mandat.
2017: Theresa May har ersatt Cameron efter brexitsidans seger i folkomröstningen 2016 och utlyser nyval för att stärka Konservativa partiet inför förhandlingarna med EU. Resultatet blir det omvända: partiet tappar 13 mandat och tvingas förlita sig på stöd från det lilla unionistpartiet DUP i Nordirland för att behålla regeringsmakten. Labour går bättre än väntat, men stannar på 262 mandat, medan SNP får 35 och Liberaldemokraterna 12.
Fakta: Vad gäller valet?
Valet gäller samtliga 650 mandat i parlamentets underhus: 533 i England, 59 i Skottland, 40 i Wales och 18 i Nordirland.
I varje valkrets vinner den som får flest röster, oavsett röstandel. Inga utjämningsmandat existerar, vilket gör att de totala opinionsmätningarna för hela landet sällan avslöjar särskilt mycket om hur många mandat partierna får.
Ett parti behöver vinna 326 mandat för att kunna bilda en majoritetsregering. Om ingen lyckas med det så kan det parti som har fått flest röster söka stöd hos mindre partier.