Hon har beskrivits som Västsaharas Gandhi. Aminatou Haidar är en av fyra mottagare av årets Right Livelihoodpris och hon kritiserar omvärlden för att skamlöst stötta förtrycket av Västsaharas folk. – I dag bidrar inte Sverige och EU till en lösning utan är en del av problemet, sade hon under sitt besök i veckan.
VÄSTSAHARA När Aminatou Haidar i tisdags talade i riksdagen möttes hon av stående ovationer. Hon höll upp fingrarna i ett fredstecken, men var skarpt kritisk till det faktum att svenska regeringar inte erkänt Västsahara, trots att riksdagen 2012 röstade för att erkänna Västsahara som en fri och självständig stat. 2016 meddelade dåvarande utrikesminister Margot Wallström att Sverige inte skulle erkänna Västsahara.
– Marocko tvingar er att blunda, Marocko har även tvingat ert land att ignorera beslutet som ert parlament tog för att erkänna Västsahara, trots att ni samma år erkände palestinierna, sade hon.
Västsahara ockuperas sedan 1975 av Marocko som annekterade Västsahara efter att den tidigare kolonialmakten Spanien dragit sig tillbaka.
Aminatou Haidar är en av många västsaharier som har fängslats och torterats för sin fredliga och decennielånga kamp för ett fritt Västsahara. Hon är ordförande för människorättsorganisationen Collective of Sahrawi Human Rights Defenders (Codesa) och mottog på onsdagen Righ Livelihoodpriset, det så kallade alternativa Nobelpriset som i år firar 40 år.
Under veckan har hon talat om västsahariernas kamp för frihet i flera sammanhang, förutom i riksdagen också i ett samtal arrangerat av svenska organisationer som Forum Syd och Emmaus, i vilket även en av de andra Right Livelihoodpristagarna, Davi Kopenawa, deltog.
En del av den västsahariska befolkningen lever under direkt marockansk ockupation, andra i flyktingläger i grannlandet Algeriet. I samband med att Marocko under 1980-talet byggde en 2 700 kilometer lång mur genom Västsahara delades landet upp. En mindre del kontrolleras av Västsaharas befrielserörelse Polisario, resterande tre fjärdedelar av Marocko som kontrollerar städerna och kusten och därmed också områden rika på naturresurser.
Aminatou Haidar deltog under 1980-talet i demonstrationer mot murbygget. Hon greps och fängslades utan åtal, utan dom, tillsammans med 400 andra demonstranter. Året var 1987:
– Föreställ er en ung kvinna på 20 år, bortrövad och fängslad under fyra år, med ögonen förbundna, utan kontakt med familj eller med omvärlden, med fysisk och psykisk tortyr och utsatt för våldtäktsförsök.
– Det är en daglig förnedring som inte bara har drabbat mig utan alla mina landsmän som fängslas utan dom, sade Aminatou Haidar på måndagen under ett seminarium med fokus på företag vars verksamhet i Västsahara bryter mot folkrätten, och kopplingen mellan sådana folkrättsbrott och svenska pensionspengar.
Hon släpptes först fyra år senare, 1991, när ett 16 år långt väpnat uppror av Polisario tog slut efter FN-förhandlingar som utlovade att en folkomröstning om oberoende skulle äga rum. Som en del i förhandlingarna släpptes några hundra politiska fångar, såväl unga som gamla, män som kvinnor.
– Vi lämnade ett fängelse för ett större fängelse, säger hon.
Trots att det snart har gått 30 år sedan folkomröstningen om Västsaharas framtid utlovades har den inte blivit verklighet – Marocko vägrar att gå med på en sådan.
Sedan Aminatou Haidar släpptes ur fängelset den gången har hon med fredliga medel arbetat för att belysa de människorättsbrott som begås av den marockanska ockupationsmakten. Hon har demonstrerat och hungerstrejkat och tålmodigt spridit information kring ockupationen av Västsahara som ofta befinner sig i medieskugga.
Hon har protesterat mot att EU slutit fiske- och handelsavtal med Marocko trots att EU-domstolen konstaterat att Västsahara och Marocko är två separata territorier och att avtal som inbegriper Västsahara utan västsahariernas samtycke därmed är olagliga. I slutet av förra året röstade Sverige som enda EU-land emot ett partnerskapsavtal med Marocko med hänvisning till EU-domstolens domslut. Men i januari och februari i år röstade EU-parlamentet först igenom handelsavtalet och sedan fiskeavtalet trots att båda avtalen också rör västsahariskt territorium:
– Det går tvärs emot folkrätten.
– Om EU sluter avtal med Marocko utan västsahariernas godkännande så är det detsamma som plundring och vi utsätts för mer våld och diskriminering, vi som försöker försvara våra rättigheter, sade Aminatou Haidar.
Flera EU-länder har intressen i Marocko, framför allt Spanien och Frankrike, men hela EU har också intresse i att upprätthålla goda relationer med Marocko för att stoppa migranter på deras väg mot Medelhavet. Aminatou Haidar är kritisk till att Sverige inte gör mer, och uppmanar Sverige att agera i enlighet med internationell rätt:
– Sverige kan visa vägen, en demokratisk väg som tar folkrätten i anspråk och som bidrar till en varaktig lösning. I dag bidrar inte Sverige och EU till en lösning utan är en del av problemet.
