USA:s president Donald Trump har undertecknat två lagar till stöd för oppositionen i Hongkong. Kina reagerar med ilska, och har kallat till sig USA:s ambassadör.
HONGKONG Den ena nya lagen innebär att USA minst en gång om året ska bedöma om Hongkong är tillräckligt självständigt för att kvalificera sig för särskild handelsstatus – en status som är viktig för stadens roll som finansnav.
Den andra förbjuder export av bland annat tårgas och gummiklädd ammunition till Hongkongs polis, som använt sådana vapen mot de oppositionella som det senaste halvåret hållit i stort sett dagliga demonstrationer i staden.
"Ondskefull"
Donald Trumps agerande tycks inte ha fallit i god jord – varken hos Hongkongs ledning eller i Peking.
De två lagarna skickar fel signal till deltagarna i proteströrelsen, enligt regeringen i Hongkong, som också anser att USA försöker blanda sig i regionens interna politik.
”Dessa så kallade lagar kommer bara att stärka det kinesiska folkets beslutsamhet, även i Hongkong. Det visar USA:s ondskefulla avsikter och hegemoniska natur”, lyder ett uttalande från Kinas utrikesdepartement, som hotar med motdrag.
Under torsdagen kallade Kinas biträdande utrikesminister, Le Yucheng, till sig den amerikanska ambassadören i Peking. I ett uttalande uppger Yucheng att han kommer att kräva att USA ”slutar blanda sig i” Kinas angelägenheter.
Förvärrar handelskrig
Att Kina reagerar starkt emot lagarna, framröstade av en nästan enig kongress i Washington, anses kunna försvåra de handelssamtal som pågår mellan länderna.
Tidigare fanns spekulationer om att president Trump skulle lägga in ett veto mot lagarna i syfte att säkra ett handelsavtal, eftersom ett sådant skulle kunna hjälpa presidenten att bli omvald i presidentvalet nästa år.
I tisdags uppgav Donald Trump att han ”stod med demonstranterna” i Hongkong, ett uttalande som snabbt följdes av uppmuntrande ord om Xi Jinping i frågan om handelskriget.
– Vi vill att det ska gå bra. Och det kommer det att göra. Jag tror att president Xi kan få det att hända. Jag känner honom, sade Trump.
Bakgrund: Protesterna i Hongkong
Protesterna inleddes i våras för att stoppa ett lagförslag om att tillåta utlämning av misstänkta brottslingar. Demonstranterna lyckades få Hongkongs regering att lägga förslaget på is, men började samtidigt utvidga sina krav till att gälla ökad demokrati och oberoende från Fastlandskina.
Vid flera tillfällen har demonstrationerna enligt arrangörernas siffror samlat runt två miljoner människor. Samtidigt har konfrontationerna mellan polis och demonstranter gradvis eskalerat sedan i somras.
Konflikten har kastat in Hongkong i den värsta politiska krisen sedan överlämnandet från Storbritannien. Peking har delat ut skarpa varningar till demonstranterna och kinesisk militär har setts öva vid Hongkongs gräns.
Under senare år har massprotester brutit ut i Hongkong vid flera tillfällen.
2013 använde den så kallade occupyrörelsen civil olydnad för att kräva ett mer demokratiskt valsystem. Som en följd av den föddes paraplyrörelsen 2014, då hundratusentals människor demonstrerade för fria val.
Källor: AFP, Utrikespolitiska institutet med flera
