Under söndagen genomfördes en demonstration över gränsen mellan republiken Irland och Nordirland med krav på ett förenat Irland. Frågan har aktualiserats av brexit och enligt en ny undersökning tror två av tre nordirländare att brexit gör en återförening inom tio år mer sannolik. Samtidigt mobiliserar unionister mot en återförening.
IRLAND Under parollen ”irländsk enighet nu” och med irländska flaggor avgick demonstrationen från Lifford som ligger i grevskapet Donegal i nordvästra Irland och vidare till Strabane i Tyrone, Nordirland, rapporterar The Belfast Telegraph.
– Vårt budskap är enkelt, om vi som vill ha irländsk enighet kan komma samman och samarbeta kring vårt gemensamma mål så kan vi framgångsrikt hantera alla frågor som vi står inför, säger Liam Sweeney, arrangör av demonstrationen, till tidningen.
– Demonstrationen i dag sänder ett tydligt budskap från en fredlig, antisekteristisk och gräsrotsbaserad republikanism att ett förenat Irland kommer att leda till en omvandlande kraft på vilken en ny republik kan byggas.
Frågan om ett återförenat Irland har aktualiserats i dyningarna av brexit-omröstningen och de många turerna om arrangemangen kring hur gränsen mellan Nordirland och Irland ska se ut efter att Storbritannien lämnat EU. I republiken säger 51 procent att de skulle vilja se en folkomröstning om ett återförenat Irland inom loppet av fem år, rapporterar den irländska tidningen The Journal. Enligt fredsavtalet the Good Friday Agreement kan Storbritanniens Nordirlandsminister ta initiativ till en folkomröstning om det finns stöd för ett återförenat Irland bland nordirländarna.
På Nordirland tror två tredjedelar att brexit gör det mer sannolikt med ett återförenat Irland inom tio år. Enligt en undersökning av Lucid Talk som publicerades i The Sunday Times i oktober har många nordirländare ändrat uppfattning om brexit sedan folkomröstningen 2016. Då röstade 55 procent för att stanna i EU, nu säger 72 procent (exklusive osäkra väljare) att de skulle rösta för att stanna kvar i EU om det skulle hållas en andra folkomröstning, hellre än att stötta Boris Johnsons utträdesavtal. Avtalet har av unionister beskrivits som en dödsstöt för unionen eftersom det kommer att skapa en tullgräns i Irländska sjön mellan Nordirland och övriga Storbritannien.
Samtidigt som kravet på ett förenat Irland har aktualiserats har också motståndet mot en återförening börjat mobiliseras. I ett möte i förra veckan, det första som en journalist har bjudits in till, samlades omkring 350 personer i Portadown i Nordirland som leddes av Robert Wallace, en medlem av Orange Order, rapporterar The Newsletter. På scenen fanns även lojalisten Jamie Bryson, liksom Carla Lockhart, kandidat för Democratic Unionist Party, och Doug Beattie, kandidat för Ulster Unionist Party.
– Vi befinner oss i unionens sista dagar om det här utträdesavtalet går igenom, sade Jamie Bryson och menade att Johnsons avtal skulle innebära att republiken skulle ha mer inflytande över Nordirland vad gäller vissa frågor än regeringen i Westminster. Bryson anser att Johnsons avtal hotar hans rätt att identifiera sig som britt.
– Lojalister och den unionistiska arbetarklassen – vi har kriminaliserats, avhumaniserats, hånats och förlöjligats, folk har skrattat åt oss, angripit oss och de har gjort detta under lång tid och sedan undrar de varför de skapat detta monster, fortsatte Bryson, skriver The Newsletter.
