Över 100 människor har enligt Amnesty International dödats under de våldsamma protesterna i Iran. På tisdagen rullade bepansrade fordon på Teherans gator och minst två bensinstationer sattes i brand i huvudstaden.
IRAN ”Jag är förfärad över uppgifterna om över 100 döda i Iran. Ingenting kan rättfärdiga detta. Vi har idag framfört våra synpunkter till den iranske ambassadören i Stockholm”, skriver utrikesminister Ann Linde (S) till TT via sin pressekreterare.
På måndagen uttryckte också FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Rupert Colville, via sin talesperson att han är ”djupt bekymrad” över rapporterna om säkerhetsstyrkornas våld mot demonstranter.
”Vi uppmanar de iranska myndigheterna och säkerhetsstyrkorna att undvika att använda våld för att skingra fredliga sammankomster, och att begränsa våldsanvändningen å det yttersta i fall då en folksamling är våldsam”, heter det i uttalandet.
Sedan protesterna inleddes och polisen sattes in mot demonstranterna har minst 106 civila dödats i 21 städer, enligt Amnesty som baserar siffrorna på videosekvenser som verifierats och vittnesmål från Iran.
"Förmodligen högre"
Enligt människorättsorganisationen är dödstalet förmodligen mycket högre.
”Videofilmer visar säkerhetsstyrkor använda skjutvapen, vattenkanoner och tårgas, för att skingra protester, och slå demonstranter med batong. Bilder på patronhylsor på marken efteråt, liksom det höga dödstalet, indikerar att skarp ammunition har använts”, skriver Amnesty på sin hemsida.
I måndags uppgav myndighetsföreträdare för brittiska BBC att tolv människor dödats. Men de regimtrogna iranska medierna har endast angett ett fåtal dödsoffer.
Över 1 000 människor har enligt myndigheterna gripits.
Minst fyra personer ut säkerhetsstyrkorna har dödats enligt regimen. Tre personer ur säkerhetsstyrkorna dödades med knivar och machetes väster om huvudstaden Teheran sent i måndags, uppger Isna.
Bensinstationer i lågor
På tisdagen var situationen i Iran till stora delar oklar på grund av den kraftiga begränsningen av internet. Enligt det iranska rättsväsendet har protesterna avtagit. Men en av AFP:s journalister i Teheran har sett två bensinstationer som satts i brand och vittnar om att hundratals kravallpoliser, bepansrade fordon och en vattenkanon som satts in för att slå ned protester i huvudstaden.
Polisnärvaron gjorde det dock omöjligt att fotografera.
Protester har också rapporterats från staden Tabris och Shahr-e Qods, väster om Teheran, enligt statliga medier.
I måndags varnade det mäktiga revolutionsgardet – en gren av den iranska försvarsmakten – för ”bestämda” åtgärder om de regeringskritiska protesterna inte upphör.
Protesterna utlöstes i fredags när regeringen utan förvarning höjde bensinpriserna kraftigt.
I över 40 städer har iranier sedan dess uttryckt ilska över dålig levnadsstandard, statlig korruption, politiskt förtryck och ökade klyftor mellan rika och fattiga. Över 100 bankkontor, en rad bensinstationer och nära 60 större affärslokaler har satts i brand eller plundrats under oroligheterna. Minst två militäranläggningar har förstörts och tiotals bussar satts i brand.
Bakgrund: Protesterna i Iran
15 november: Regeringen meddelar utan förvarning att priset på bensin höjs med 50 procent och inför en ransonering på 60 liter per månad. Bensinpriset på allt över de 60 literna höjs med 300 procent. Inkomsterna ska gå till ekonomiska bidrag till 18 miljoner hushåll.
Demonstrationer inleds i städer över hela landet. Vägar blockeras och offentliga byggnader attackeras.
I staden Sirjan, i södra Iran, sker våldsamma sammandrabbningar där demonstranter försöker sätta eld på bensinstationer. Polisen och revolutionsgardet slår tillbaka protesterna, enligt den halvstatliga nyhetsbyrån Isna.
16 november: Nya demonstrationer inleds i en rad städer, däribland huvudstaden Teheran där bilförare blockerar vägar. I staden Yazd, i centrala Iran, drabbar demonstranter och polis samman. Minst 40 människor grips enligt myndigheterna.
Internet begränsas nästan helt på order av Irans högsta nationella säkerhetsråd. Åtgärden stoppar flödet av videoklipp och bilder av våldet som sprids på sociala medier.
17 november: Irans högste ledare ayatolla Ali Khamenei ställer sig bakom prishöjningen på bensin och anklagar ”huliganer” för att ligga bakom oron i landet. Efter uttalandet drar parlamentet tillbaka en motion om att stoppa prishöjningen.
Även president Hassan Rohani går ut till försvar av prishöjningen och varnar för att Iran inte accepterar ”otrygghet”.
Vita huset fördömer Iran för användningen av dödligt våld och säger att USA ”stödjer det iranska folket i dess fredfulla protester mot regimen”. Antalet dödsoffer stiger från några få till minst tolv, uppger myndighetskällor för BBC.
18 november: Oroligheterna fortsätter. Befälhavaren för Basijmilisen – som är underställd revolutionsgardet – anklagar USA för att ligga bakom en komplott mot Iran. Statlig tv, som sällan rapporterar om missnöjesyttringar, sänder bilder på maskerade män som sätter byggnader i brand.
Minst 100 banker bränns ned eller plundras enligt myndigheterna. Enbart i staden Isfahan bränns 69 bankkontor ned eller vandaliseras medan två militäranläggningar förstörs och 28 bussar bränns upp.
19 november: Amnesty International skriver i ett uttalande att över 100 demonstranter dödats i drygt 20 städer sedan oroligheterna inleddes.
Människorättsorganisationens underlag pekar på att säkerhetsstyrkor använt skarp ammunition.
Iranska myndigheter meddelar att tre medlemmar i säkerhetsstyrkorna dödats i en knivattack i närheten av Teheran.
Källa: AFP
