Den vice talmannen i Bolivias senat, Jeanine Áñez, har utropat sig själv till landets tillfälliga president.
Samtidigt lovar den tidigare vänsterledaren Evo Morales att ta strid för sin sida från Mexiko, dit han gått i exil efter att ha avgått i vad han beskriver som en kupp.
BOLIVIA Jeanine Áñez stod näst på tur att ta över enligt konstitutionen då både den tidigare vicepresidenten och senatsledaren lämnat sina ämbeten i samband med Morales avgång. Då ledamöterna från Morales socialistparti Mas, som har majoritet i kongressens båda kamrar, bojkottade omröstningen var senaten långt ifrån beslutsför.
Trots det utropade sig Áñez inför en närmast tom senat till övergångspresident. Hon har fått stöd av landets författningsdomstol, som hänvisar till en tolkning av konstitutionen.
Högerpolitikern Áñez, som tillhör en oppositionsallians med blott nio av de 36 senatsplatserna, lovade att hon kommer att utlysa val så fort det blir möjligt. Hon framträdde senare på balkongen till regeringspalatset i La Paz där hon, med presidentbeklädnad och en bibel i handen, talade inför anhängare.
Oroligt
Samtidigt hördes hur polisen i närheten sköt tårgas för att försöka skingra protester från sympatisörer till Morales, rapporterar nyhetsbyrån Efe.
Osäkerheten är stor i landet som nu alltså leds av en president med en minoritet bakom sig i parlamentet och som en stor del av befolkningen lär vägra att acceptera.
Militären har skickats ut på gatorna för att bistå polisen i att möta nya protester som blossat upp efter Morales avgång i söndags.
Hittills har totalt sju människor dödats, varav fyra efter att ha blivit skjutna, i samband med oroligheter sedan det omstridda valet den 20 oktober, uppgav justitiekansler Juan Lanchipa på tisdagen.
Enligt det officiella valresultatet vann Morales, som ställde upp för en kontroversiell fjärde mandatperiod, med de tio procentenheters marginal gentemot tvåan som krävs för att slippa en andra valomgång.
Veckor av protester
Men misstankar om fusk utlöste protester som skakat landet under flera veckor. Sedan protesterna inte visade tecken på att stillna bjöd presidenten in den panamerikanska samarbetsorganisationen OAS att granska valet. I sin preliminära rapport i söndags skrev organisationen att den funnit tydliga tecken på manipulation.
Det fick Morales att lova ett nytt val och en omstrukturering av landets valmyndighet. Men senare samma dag valde han att kliva ner från presidentposten – sedan militären uppmanat honom att avgå.
Expresidenten kallar Áñez tillträde för ”den lömskaste, mest nedriga statskuppen i historien”, i ett inlägg på Twitter.
– Så länge som jag lever kommer kampen fortsätta, sade Morales enligt Reuters efter att ha landat i Mexiko, som han tackar för att ha räddat hans liv genom att ge honom asyl.
Fakta: Bolivia
En militärkupp 1964 följdes av en period av odemokratiskt styre. Under 70-talet ökade förtrycket och alla partier och fackförbund förbjöds. Efter en period med nya kupper och ekonomisk kris återupprättades demokratin 1982.
Men läget förblev politiskt, socialt och ekonomiskt instabilt. Växande klyftor och omstridd gasutvinning ledde till våldsamma massprotester i början av 2000-talet. I orons spår valdes bondeledaren och socialisten Evo Morales till president 2005. Han styrde Bolivia i 14 år, längre än någon tidigare president, till den framtvingade avgången i november 2019.
Bolivia har drygt elva miljoner invånare och en större andel ursprungsfolk bland invånarna än något annat land i Sydamerika. Landet är mer dubbelt så stort som Sverige och har stora naturtillgångar i form av naturgas, olja och mineraler. Tillväxten har varit god de senaste 15 åren, men Bolivia är ändå ett av Sydamerikas fattigaste länder med starkt biståndsberoende och eftersatt jordbruk.
Källa: Landguiden/Utrikespolitiska institutet
