BOLIVIA Omvärldens reaktioner på händelseutvecklingen i Bolivia är splittrad. Ideologiska vänner till Evo Morales beskriver hans avgång som kuppartad, medan andra uttrycker en oro för det våld som följt i protesternas fotspår.

Morales påpekade själv i samband med sin avgång att han vill undvika att situationen spårar ur.

– Det var verkligen inte givet att han skulle avgå, i alla fall inte för mig. Men när militären säger att man inte vill följa regeringen har han inget val, säger Andrés Rivarola, föreståndare för Nordiska Latinamerikainstitutet vid Stockholms universitet.

Militären har en stark ställning i Bolivia och har genom åren fällt flera regeringar.

"Irriterat många"

Missnöjet med den mångårige presidenten Morales grundar sig inte så mycket i hans politik, som i mångt och mycket stärkt Bolivia. Fattigdomen har halverats och inkomstklyftorna minskat. Men bara för att det går bättre betyder det inte att väljarna slutar att klaga, säger Rivarola och lyfter framför allt fram landets poliskår, som känner sig åsidosatt i förhållande till militären.

– Det här missnöjet har sedan spätts på av att han gick emot resultatet i en folkomröstning, som gjorde att han inte kunde ställa upp i ett nytt val.

Valmyndigheten gav honom förvisso stöd, men det där har irriterat många.

Att hans seger i valet för drygt tre veckor sedan nu kantas av anklagelser om fusk gör inte väljarna mer välvilligt inställda. Missnöjet har rört upp våldsamma känslor som Morales motståndare på söndagen tog ut genom att sätta eld på flera regeringsmedlemmars bostäder.

Polisstöd för demonstranter

Våld är inte ovanligt i samband med politisk turbulens i Bolivia. Liknande scener utspelade sig för mer än femton år sedan då Evo Morales representerade ursprungsbefolkningens och lantbrukarnas missnöje med regeringen. Då anklagades polisen för att använda övervåld mot demonstranterna. Den här gången har däremot delar av poliskåren ställt sig på demonstranternas sida.

Om våldsamheterna kommer att fortsätta är svårt att säga, enligt Andrés Rivarola. Oavsett måste tomrummet efter Morales avgång fyllas på något sätt och den tidigare presidenten har själv öppnat för nyval.

"Bästa för landet"

Att han mer eller mindre tvingades bort från makten innebär inte att Morales är uträknad i ett eventuellt nyval, tror Rivarola. Men för att kunna hålla ett ordnat val behöver våldet upphöra.

– Det vore det allra bästa för landet. Därför hoppas jag att han (Morales) inte behöver gå i exil utan att han och alla andra politiska alternativ får möjlighet att uttrycka sig. Det är det man vill i en demokrati, säger Andrés Rivarola.

Maktvakuum i Bolivia efter Morales avgång

Den siste ledaren från Latinamerikas vänstervåg, Bolivias president Evo Morales, har fallit.
Beskedet om hans avgång har orsakat en politisk kris. Landet står just nu helt utan ledare.

BOLIVIA Under söndagseftermiddagen meddelade Bolivias mångåriga president sin avgång i en tv-sändning från provinsen Chapare, drygt 40 mil från La Paz.

Beskedet följdes av att protestledaren Luis Fernando Camacho gick in i regeringspalatset med ett symboliskt avskedsbrev som han lämnade på Morales skrivbord.

På Twitter hävdade Morales att det finns en arresteringsorder mot honom.

”Jag tillkännager för världen och folket i Bolivia att en polis offentligt sagt att han har instruktioner att verkställa en order om illegalt frihetsberövande mot min person”, skriver den förre presidenten.

Morales, som kommer från Chapare, skriver även att ”våldsamma grupper” har attackerat hans hem.

Flera avhopp

Polisen förnekar att det finns beslut om att frihetsberöva Morales, men Camacho, som varit en av ledarna för de protester som till slut fick Morales att avgå, skriver på Twitter att det visst finns en arresteringsorder.

Morales avgång sker efter att protester och våldsamheter lamslagit landet efter det omstridda valet den 20 oktober. Presidentens sorti föregicks av en rapport som pekade på omfattande fusk i samband med valet. Kort efter det uppmanade landets militär honom att avgå.

Förutom Morales har bland annat talmannen i underhuset och gruvministern lämnat sina poster, detta sedan deras hem satts i brand i samband med protesterna. Talmannen Victor Bordas bror har tagits som gisslan av regeringsmotståndare, och Borda sade att hans avgång förhoppningsvis kan rädda brodern.

Gruvministern César Navarro angav sina anhörigas säkerhet som orsak till avgången.

– Man måste skydda sin familj, det här är väldigt svåra tider, säger han.

Mexiko erbjuder asyl

Mexiko har erbjudit Morales asyl, uppger landets utrikesminister Marcelo Ebrard på Twitter.

”I enlighet med vår tradition av asyl har Mexiko tagit emot 20 regeringstjänstemän och politiker som har sökt sin tillflykt på vår ambassad i La Paz, och vi kommer även att erbjuda president Evo Morales asyl”, skriver Ebrard.

Morales får även stöd från flera latinamerikanska ledare som beskriver omständigheterna kring den bolivianska presidentens avgång som en kupp.

Bland dem finns den venezuelanske presidenten Nicolás Maduro och Argentinas nyvalde ledare Alberto Fernández.

Men flera länder har även uttryckt oro över händelserna i Bolivia. FN:s generalsekreterare António Guterres uppmanar samtliga parter att avstå från våld.

Maktvakuum

Med Evo Morales som president har Bolivia varit en av Sydamerikas snabbast växande ekonomier. Utvecklingen har lett till att fattigdomen har halverats. Men stödet för landets förste president från urbefolkningen har trots det minskat. Morales försök att klamra sig fast vid makten har inte setts med blida ögon av många väljare.

Efter söndagens dramatiska händelseutveckling har Bolivia hamnat i ett läge av maktvakuum. Förutom Morales har både vicepresidenten och överhusets talman avgått. Ett beslut om en eventuell övergångsregering väntas inom kort.

TT-AFP-Reuters