Ryssland och Frankrike uttrycker oro över att Iran återupptar urananrikningen vid den underjordiska anläggningen i Fordow, vilket bryter mot kärnenergiavtalet.
Frankrikes president Emmanuel Macron öppnar för diplomatiska förhandlingar med Iran för att få landet på rätt spår igen.
IRAN Anrikningen i Fordow, nära den heliga staden Qom, avbröts 2015 i samband med kärnenergiavtalet JCPOA som landet då slöt med en rad stormakter. Men natten mot torsdagen återupptogs anrikningen av uran i anläggningen, i strid med kärnenergiavtalet, rapporterar statlig tv.
”Injektioner av urangas i 1 044 centrifuger inleddes på torsdagen”, meddelar Irans atomenergiorganisation strax efter midnatt enligt nyhetsbyrån Tasnim.
Inspektörer från FN:s atomenergiorgan (IAEA) är på plats för att bevaka utvecklingen.
Frankrikes president Emmanuel Macron säger att det är första gången som Iran så tydligt bryter mot kärnenergiavtalet och kallade det för ett ”djupgående avsteg” från Teherans tidigare inställning.
Aktiv anläggning
Genom att fylla på urangas i centrifugerna går anläggningen i Fordow från att vara en tillåten forskningsanläggning till en aktiv kärnenergianläggning.
President Hassan Rohani meddelar också att Iran ska öka anrikningsgraden av uran till 4,5 procent, från de 3,67 procent som tillåts enligt avtalet och är anpassat för civil kärnenergi.
”Tack vare USA:s och dess allierades hållning kommer Fodrow att snart vara tillbaka i full kapacitet”, skriver Rohani.
Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov beskriver händelseutvecklingen kring kärnenergiavtalet som oerhört alarmerande och uppmanar Iran att uppfylla sina åtaganden. Men han tillägger att Moskva förstår varför Teheran skär ned på sina åtaganden och skyller på USA:s beslut att dra sig ur kärnenergiavtalet.
Två månaders respit
Iran har gett Storbritannien, Frankrike och Tyskland två månader på sig att rädda kärnenergiavtalet, vilket lämnat utrymme för diplomati. Macron säger också att de närmaste veckorna kommer att ägnas åt att sätta press på Iran att återvända till avtalet och tillägger att det måste ”följas av vissa lättnader i sanktionerna”.
– En återgång till normaltillståndet kan bara ske om USA och Iran kommer överens om att återuppta en agenda byggd på förtroende, säger han.
Sedan USA drog sig ur avtalet förra året har landet stegvis trappat upp sina ekonomiska sanktioner medan Iran tagit flera steg bort från avtalet.
USA manar till fortsatt ”maximalt tryck” mot Iran.
– Iran har ingen trovärdig anledning att utöka sitt urananrikningsprogram vid Fordowanläggningen eller någon annanstans, förutom att det är ett tydligt försök till nukleär utpressning som bara kommer att fördjupa dess politiska och ekonomiska isolering, säger en talesperson för USA:s utrikesdepartement.
Fakta: Kärnenergiavtalet med Iran
Kärnenergiavtalet JCPOA undertecknades 2015 av Iran och vad som kallas ”P5+1” – det vill säga de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd (Frankrike, Kina, Storbritannien, Ryssland och USA) samt Tyskland.
Överenskommelsens syfte är att undvika att Iran utvecklar kärnvapen. Det gav insyn i Irans atomenergiprogram, samtidigt som programmet bantades kraftigt. I utbyte skulle de internationella ekonomiska sanktionerna mot Iran hävas.
Den 8 maj förra året beslutade president Donald Trump att USA skulle dra sig ur avtalet. Han aviserade då nya amerikanska ekonomiska sanktioner mot Iran. De övriga länder som undertecknat avtalet – samt EU – vill emellertid hålla fast vid JCPOA.
Sent i våras, ett år efter det att USA lämnat kärnenergiavtalet, bestämde sig Iran för att frångå vissa åtaganden. Beslutet innebär att Iran inte tänker följa begränsningarna om anrikning av uran samt lagring av sådant och av tungt vatten.
