Ryssland och Turkiet har slutit ett avtal om nordöstra Syrien, över huvudet på de kurdiska grupper som styrt där. I den kurdiska regionen Rojava är reaktionerna blandade.
– Vi vet ännu inte hur det här avtalet ser ut i detalj. Många diskussioner väntar, säger Rojavas Sverigerepresentant Shayir Ali.
SYRIEN Avtalet slöts mellan Rysslands president Vladimir Putin och Turkiets president Recep Tayyip Erdogan efter ett långt möte i ryska Sotji.
Ledarna enades om att låta Turkiet behålla kontrollen över gränsstäderna Ras al-Ayn och Tal Abyad, som nyligen ockuperats av turkstödda milisgrupper.
Och i utbyte mot en fortsatt paus av den turkiska offensiven ska den kurdiska YPG-milisen dra tillbaka sina trupper och vapen från hela gränsregionen mellan Syrien och Turkiet.
Välkomnar eldupphör
Avtalet har mött blandade reaktioner. Företrädare för SDF-alliansen, som kontrollerade området före den turkiska offensiven och som domineras av YPG, har öppet tackat både Ryssland och USA för deras hjälp med att få slut på våldet.
Shayir Ali – representant för det styrande partiet i det kurdiska självstyret, PYD, i Sverige – säger att mycket fortfarande är oklart.
– Vi är öppna för dialog och för att nå en politisk lösning. Vi är öppna för att samarbeta. Men att bara flytta därifrån och lämna allting till Ryssland och Turkiet? Det kommer inte att ske.
Shiyar Ali välkomnar att avtalet innebär ett fortsatt eldupphör. Men han understryker att flera detaljer kvarstår.
Nära 200 000 människor har flytt från sina hem sedan Turkiet inledde sin offensiv i början av oktober, enligt FN:s samordningsorgan för nödhjälp, Ocha. De flesta flydde från striderna i Ras al-Ayn och Tal Abyad.
– Nu har jihadister och terrorgrupper tagit över de här områdena. Ras al-Ayn är en stad i ruiner. Folk är ovilliga att återvända hem utan garantier från Turkiet, säger han.
"Legitimerar ockupationen"
När TT når Nasrin Abdullah – befälhavare över YPG-milisens kvinnliga gren YPJ – faller orden annorlunda.
Tidigare i veckan publicerade Syriska människorättsobservatoriet (SOHR), som bevakar kriget från Storbritannien, en video som visar turkstödda rebeller i färd med att stampa på en ihjälskjuten YPJ-soldat.
Det är bara ett av de krigsbrott som miliserna gjort sig skyldiga till, säger Nasrin Abdullah.
– Det här avtalet legitimerar den turkiska ockupationen, och de massakrer de har begått mot det syriska folket. De har kidnappat, mördat och förstört hus och egendom. De är av samma skrot och korn som IS, säger Nasrin Abdullah på telefon till TT.
Hon kritiserar också att avtalet ger Turkiet kontroll över Ras al-Ayn och Tal Abyad.
– Det är en utrotning av vår existens och vår identitet, i strid mot all internationell rätt, anser hon.
"Ger inte upp"
Enligt avtalet ska områden intill hela gränsen mellan Turkiet och Syrien patrulleras av ryska, syriska och turkiska trupper.
För Rojava innebär det en förlust av strategiskt viktiga städer som Manbij och Kobane. Qamishli, som är Rojavas huvudort, är dock undantagen, enligt The Guardian.
Shiyar Ali medger att Rojavas framtid är oviss.
– Vi är långt ifrån en lösning. Men vi är också långt ifrån att ge upp. Vi har byggt Rojava tillsammans, och vi har våra vänner och vårt folk. Nu måste världen hjälpa till.
Fakta: Striden om nordöstra Syrien
2016 upprättades ett kurdiskt självstyre i regionen Rojava i nordöstra Syrien. Den syriska regimen, upptagen med att återta andra områden i landet, har i huvudsak undvikit konfrontation med det kurdiska styret men varit tydlig med sin avsikt att återta kontrollen över regionen.
Det kurdiska självstyret har också väckt oro i Turkiet, som jämför den kurdiska YPG-milisen med den terrorstämplade gerillan PKK. YPG har utgjort stommen i alliansen Syriens demokratiska styrkor (SDF) som med stöd av USA vände kriget mot terrorrörelsen IS. Men USA:s närvaro förhindrade i praktiken Turkiet att agera militärt.
Efter att USA i början av oktober 2019 börjat lämna området och i princip gett grönt ljus åt en turkledd offensiv började Turkiet med hjälp av syriska rebellgrupper att strida mot kurdiska styrkor och syriska regimstyrkor, som nu ställt sig på den kurdiska sidan.
Turkiet vill upprätta det man kallar en ”säkerhetzon” som sträcker sig 32 kilometer in i Syrien. Turkiet har också sagt att man avser att flytta upp till 2 miljoner av de 3,6 miljoner syriska flyktingar som finns i Turkiet till området.
Efter att ett eldupphör förhandlats fram av USA gav Turkiet de kurdiska styrkorna en tidsfrist på fem dagar, vilken sedan förlängdes med ytterligare 150 timmar, på sig att evakuera området.
Turkiet har kommit överens med Ryssland, som står på den syriska regimens sida, om hur gränsområdet ska kontrolleras.
Källor: Landguiden/UI, Reuters och AFP
