Brexit närmar sig och ett utträdesavtal ser allt mer osannolikt ut. Under torsdagen träffas Irlands Leo Varadkar och Boris Johnson i ett privat möte i England, men utsikterna att det ska leda till något konkret är små. EU:s chefsförhandlare Michel Barnier sade under onsdagen att det i nuläget inte är möjligt att nå ett avtal.
STORBRITANNIEN EU:s chefsförhandlare Michel Barnier säger att det är svårt att se hur en fungerande och juridiskt bindande lösning som möter kraven i den så kallade backstop-lösningen för Nordirland ska kunna bli verklighet i tid. ”Vi behöver reella, trovärdiga lösningar för (hela) ön Irland. Att hitta en överenskommelse är svårt, men fortfarande möjligt” skrev Barnier på Twitter under onsdagen.
Senast den 19 oktober, det vill säga nästa lördag, måste Boris Johnson begära förlängd tid från EU enligt lagen the Benn Act som antogs för en månad sedan i det brittiska parlamentet för att förhindra att Storbritannien lämnar EU utan avtal. Johnson som har sagt sig hellre dö i ett dike än att göra detta, och som kallar den nya lagen för kapitulationslagen, kan bli tvungen att ändå göra just det. Det rapporteras nu i brittiska medier att Johnson kommer att lösa detta genom att skicka två brev till EU den 19 oktober, ett som ber om en förlängning, och ett annat som klargör att Johnson personligen motsätter sig detta.
Med tillräckligt mycket motsträvighet från Johnsons sida hoppas han stärka sin position inför ett nyval och hans strategi de senaste veckorna tros handla mer om att positionera sig inför det snarare än att faktiskt få till stånd ett avtal. Genom att stärka intrycket av att det är han som representerar folkets vilja genom att föra landet ut ur EU hoppas han nå en majoritet i ett kommande val och förlägga skulden för havererade samtal kring ett utträdesavtal på EU och det brittiska parlamentet. Detta trots att många av de 52 procent som röstade för brexit i folkomröstningen 2016 gjorde det under antagandet att det skulle ske genom ett mjukt utträde.
Johnsons strategi ser ut att fungera – en väljarundersökning som the Telegraph i veckan rapporterade om visar att en majoritet lägger skulden för en försenad brexit på parlamentet snarare än på Johnson. 85 procent lägger skulden på parlamentet i jämförelse med 56 procent som lägger skulden på Johnson.
I måndags publicerade också the Spectator en text ”från en källa på 10 Downing Street” som tillskrivs Johnsons mäktige rådgivare Dominic Cummings. Han spår i den att förhandlingarna kommer att vara över innan veckan är slut och lägger i sin tur skulden på Irlands taoiseach (premiärminister) Leo Varadkar. Han skriver vidare att om förhandlingarna kring Johnsons avtal inte leder någon vart så kommer de inte ta nya initiativ och pekar istället på det kommande valet: ”För att marginalisera the Brexit Party så måste vi gå in i valet baserat på ”inga fler förseningar, få till stånd brexit omedelbart.”
Samtidigt pågår motstridiga rapporter kring vad som faktiskt pågår i förhandlingsväg mellan Storbritannien och EU. I veckan rapporterade the Times att EU kommit med ett motbud baserat på det förslag som Boris Johnson överlämnade i förra veckan, med en viktig förändring. Johnsons förslag, det hittills enda från hans sida, var att Nordirland ska lämna EU:s tullunion med övriga Storbritannien men vara kvar i EU:s inre marknad under en övergångsperiod för att låta det nordirländska lokalparlamentet Stormont ta ställning om framtiden.
Förutom det faktum att det skulle innebära just de gränser på ön som alla parter har sagt sig vilja förhindra så sågs detta som en eftergift för Nordirlands största parti Democratic Unionist Party (DUP). Detta då DUP med ett veto skulle kunna blockera att Nordirland stannar kvar i EU:s inre marknad även om en majoritet av parlamentsledamöterna skulle vara för det.
Enligt the Times går EU:s förslag ut på att Nordirland stannar kvar i både EU:s inre marknad och tullunion och bara går ur om en majoritet av såväl nationalister som unionister röstar för det. EU-representanter har dock avfärdat att detta förslag har lagts, och menar att det är uteslutet att ett avtal ska vara tidsbundet eller ge en ”tredje part” som Stormont makten att besluta om avtalet ska fortgå eller inte.
Dessutom säger de båda största nordirländska partierna, Sinn Féin och DUP nej till en sådan eventuell lösning.
– Medan den brittiska regeringen har lagt fram förnuftiga och realistiska förslag är det en besvikelse att EU har återgått till sina tidigare misslyckade planer, säger DUP:s talesperson för brexit Sammy Wilson till the Belfast Telegraph och menar att det går emot tanken i Långfredagsavtalet (Nordirlands fredsavtal):
– Nordirland skulle vara fastlåst till dess att Sinn Féin gick med på att lämna, säger han utan att reflektera över det faktum att det förslag som Johnson förra veckan lämna till EU gav DUP just den makten.
Men inte heller Sinn Féin skulle acceptera ett sådant förslag. Michelle O’Neill, partiets vice ordförande, är helt emot tanken på att ge Stormont ett veto i frågan och hon menar att detta även gäller Nordirlands näringsliv eftersom ett veto för lokalparlamentet innebär en permanentad osäkerhet. O’Neill pekar också på det faktum att Nordirlands lokalparlament och regering varit upplöst sedan i början av 2017:
– Det finns ingen tänkbar idé alls som skulle kunna övertyga mig eller de människor som bor på ön Irland att det finns något gott som skulle komma ur att ge ett veto till lokalparlamentet. Låt oss bara avfärda det. Det kommer aldrig att ske, säger hon till the Belfast Telegraph.
