För sex år sedan var Mary Njambi, som egentligen heter något annat, bara 20 år gammal.

– Min bästa vän berättade att rika familjer i Saudiarabien var i behov av hushållsarbetare. Lönen låg på tusen dollar i månaden plus övertid, berättar hon för IPS.

Det är en fantastisk lön för en arbetslös kenyan. Tillsammans med sin vän begav sig Mary Njambi till en rekryteringsfirma i centrala Nairobi, som var beredda att ordna hennes resa utan några omkostnader. Lite senare reste hon tillsammans med 15 andra flickor mot Saudiarabien.

– Vi delades upp på flygplatsen och jag fördes hem till mina arbetsgivare. I samma stund som jag klev in började en kvinna skrika ut order till mig på arabiska, trots att jag inte kunde språket, berättar Mary Njambi.

Genast sattes hon att arbeta mycket hårt, minst 18 timmar om dagen. På nätterna fick hon sova på ett golv. Och inom kort började hon även utsättas för fysiska och sexuella övergrepp. Dagarna förvandlades till månader utan vilodagar – och utan att hon fick någon lön.

– En dag gick jag upp på taket och hotade med att hoppa om de inte såg till att jag fick resa hem igen. Och det fungerade, berättar hon.

Vid samma tid hade nyheter om hur hundratals kenyanska kvinnor satt fast i slavliknande förhållanden i Mellanöstern börjat spridas i landet.

En kvinna som arbetar på en rekryteringsfirma i Nairobi berättar att de som hade tur lyckades ta sig hem – medan andra kom hem i kistor. År 2014 förbjöd den kenyanska regeringen landets medborgare att resa till Mellanöstern för att arbeta, ett beslut som numera har dragits tillbaka.

– Myndigheterna agerade mot rekryteringsfirmorna, men skräckhistorierna kunde inte stoppa desperata och arbetslösa människor från att resa till Mellanöstern, berättar kvinnan för IPS.

I årets upplaga av en rapport om trafficking som ges ut av USA:s utrikesdepartement pekas Kenya ut som ett transitland för människohandel för sexuella ändamål och slavarbete. I samma rapport beskrivs att kenyanska myndigheter har genomfört åtgärder för att minska människohandeln – men utan att lyckas fullt ut.

– Det handlar om åtgärder som att kriminalisera trafficking och att erbjuda stöd till offer, berättar åklagaren Victor Amugo, som arbetar i en region i landet där människohandeln anses vara utbredd.

Polischef Wilkister Vera som är verksam i distriktet Kakamega i västra Kenya säger till IPS att kampen mot människohandeln är en prioriterad fråga av polisen.

– Vi arbetar mot hela nätverk av rekryterare, gentemot platser där offren samlas innan de reser, och följer upp spår i form av dokument som arbetstillstånd och passhandlingar, berättar hon.

Data visar att barn och ungdomar är särskilt utsatta för människohandel för sexuella ändamål.

Zuleikha Hassan, som sitter i Kenyas parlament och och grundat organisationen Tawfiq Muslim Association, menar att bestående orättvisor utgör grunden för människohandeln.

– Fattigdom och bristande jämställdhet gör att flickor och kvinnor är särskilt sårbara. Vi måste agera kraftfullt för att upplysa människor om riskfyllda situationer där livets största möjlighet utlovas, men där det egentligen handlar om trafficking, säger hon till IPS.

Åklagare Victor Amugo säger att allt fler personer både åtalas och döms för människohandel i landet.

Samtidigt säger kvinnan vid rekryteringsfirman i Nairobi att de företag som skickar i väg människor själva löper en liten risk.

– Offer för trafficking behandlas som kriminella. Och det är orsaken till att rekryterare fortsätter, eftersom de vet om att det nästan inte finns någon risk för att offren ska vända sig till polisen, berättar hon.

Dessutom har Kenya slopat det tidigare förbudet mot medborgare att resa till länderna vid Persiska viken för att arbeta. Detta efter att ett avtal slutits med Saudiarabien, Qatar och Förenade arabemiraten.

Myndigheterna meddelade samtidigt att rekryteringsfirmornas verksamhet skulle granskas. Men enligt personen på rekryteringsfirman i Nairobi har korruptionen lett till att mängder av företag kunnat fortsätta med sin verksamhet, även om deras licenser inte längre är giltiga.

Sedan början av året har Kenya återigen tillåtit Saudiarabien att rekrytera personal i landet. Enligt arbetsmarknadsdepartementet arbetar minst 130 000 kenyaner för närvarande som hushållsarbetare i länderna kring Persiska viken.

Mary Njambi berättar att hon hållit låg profil sedan hon kom tillbaka till sin hemby.

– Folk säger att man ska vara glad som kom tillbaka med livet i behåll. Och det erbjuds inget stöd eller någon rådgivning över huvud taget, berättar hon.

I dag driver Mary Njambi en matbutik i sitt lokala centrum. Hon säger att många som drabbats av samma trauma som henne blir jämförda med andra som rest utomlands och påstås ha lyckats.

– De säger att man bara haft otur och tipsar om att resa till andra länder i stället, som Libanon. Historien återupprepas hela tiden eftersom människor är desperata, berättar hon.