Har staten eller samebyn bäst rätt till småviltsjakt och fiske i Girjas sameby – och vem får upplåta den jakträtten till andra?
När förhandlingen nu avslutats i Högsta domstolen väntas frågan som har stått i centrum för en tioårig rättstvist mellan staten och samebyn till sist få ett slutligt svar.
SVERIGE Den sex veckor långa huvudförhandling i Högsta domstolen avslutades med statens slutplädering under tisdagen. Staten, som likt Girjas hade överklagat hovrättsdomen från 2018, yrkar att det är staten i form av markägare som har rätt att bestämma över jakt och fisket, medan samebyn enbart har rätt att utöva jakt och fiske.
Girjas å sin sida yrkar att samebyn har bättre rätt än staten till jakten och fisket, och att de därmed ensamt ska äga upplåtelserätten till den – en rättighet som de anser tillkommer genom urminnes hävd. Urminnes hävd är en juridisk rätt som bygger på att man under lång tid har brukat marken.
Politiska beslut saknas
– Staten bestrider att urminnes hävd överhuvudtaget är tillämpligt. De anser att det rör sig om ett för stort område, att det måste finnas tydliga gränser för området och att det ska röra konkreta individer, inte samebyar, säger Eivind Torp, docent i juridik vid Mittuniversitetet och kommentator vid Sameradion och SVT Sápmi, som har följt förhandlingens alla dagar.
I grunden bygger målet på oklarheter i och med avsaknaden av politiska beslut beträffande småviltsjakten och fisket, säger han – och beroende på hur HD formulerar sig i domen kan det påverka för Sveriges övriga 51 samebyar.
– Det finns förhoppningar i samiska led att domen ska få betydelse också för andra samebyar, och man kan inte bortse från att HD avkunnar dom på ett sätt som gör att behovet av politiska beslut adresseras, säger Eivind Torp.
– Anser HD att samebyn har bättre rätt än staten till jakt och fiske på området så löses frågan för en enskild sameby, men det finns 51 kvar. Det kan då tyckas ormligt att man ska ha en serie domstolsprocesser.
Europadomstol
Företrädare för Girjas utesluter inte att ta målet vidare till Europadomstolen, men det tror inte Eivind Torp ska bli nödvändigt.
– Jag har förhoppningen att HD löser frågan på ett sådant sätt så att det inte behöver vara aktuellt, säger han.
Den totala notan för den tio år långa rättsprocessen uppgår till omkring 30 miljoner kronor, rapporterar Sameradion & SVT Sápmi. Kostnaderna ska betalas av den förlorande parten.
HD har inte angett något datum för när dom kan meddelas, men målet är att det ska ske före årsskiftet.
