Allt fler företag i Uganda satsar på att rekrytera personer för utlandsarbeten i Asien och Mellanöstern – trots rapporterna om människohandel och övergrepp. Zubedah Nakitende är en av dem som i stället för ett utlovat välbetalt arbete som hushållsarbetare blev utnyttjad i en modern form av slaveri.
UGANDA – Jag hade skulder och var desperat, så planen var att jag skulle resa dit för att kunna arbeta och betala av mina skulder, berättar hon för IPS.
Hon fick kontakt med en rekryterare som uppmanade henne att resa till grannlandet Kenyas huvudstad Nairobi, där hon försågs med ett falskt visum och sedan flögs till Jordanien. Vad hon inte visste var att hon hamnat i händerna på ett nätverk som sålde henne som hembiträde – och de pengar hon hoppades tjäna fick hon aldrig.
Väl i Jordanien lade en lokal rekryteringsfirma beslag på hennes pass och förde henne till en plats där hon sattes att arbeta.
En dag berättade Zubedah Nakitende för sin arbetsgivare att hon hade värk i sina händer. Hon fick då en salva som skulle vara smärtlindrande. Men i stället visade sig salvan innehålla en syra som brände hennes fingrar svårt. Hon fick fruktansvärt ont, men arbetsgivaren tvingade henne att fortsätta arbeta med hänvisning till att det var uppgiften han ”köpt henne för att utföra”.
Smärtorna blev dock bara värre och värre och till sist skickades Zubedah Nakitende till en läkare som rekommenderade att hon skulle resa tillbaka till Uganda.
– Orsaken var att jag inte längre kunde arbeta, berättar hon.
Väl hemma igen uppsökte Zubedah Nakitende ett sjukhus. Men då hade skadorna blivit så stora att den enda lösningen var att amputera hennes fingrar.
– Jag reste till Jordanien för att arbeta men kom hem med livslånga skador. Och jag fick inga pengar, berättar hon.
Regeringen i Uganda har kritiserats hårt för att man för två år sedan lyfte ett förbud för landets medborgare att resa utomlands för att arbeta som hushållspersonal. Målet med åtgärden var att öka de intäkter som landet får in genom att gästarbetare skickar hem pengar till sina anhöriga.
Sedan förbudet hävdes har allt fler rekryteringsfirmor i Uganda börjat erbjuda människor arbeten i länder som Oman, Jordanien, Förenade arabemiraten, Malaysia och Kina.
Ofta går resorna genom agenter i Nairobi som erbjuder kvinnor från Uganda, Etiopien och Rwanda påstådda riktiga arbeten utomlands. Men i många fall visar det sig i stället snarare handla om en modern form av slaveri.
Sedan Zubedah Nakitende kom hem har hon fått hjälp att bearbeta sina upplevelser av Willow International, en organisation som hjälper människor som fallit offer för människohandel. Flavia Amaro vid Willow International berättar för IPS att vissa av kvinnorna har tvingats söka upp sjukvården för att få hjälp med en lång rad psykiska problem.
