Talibanrörelsen och USA sägs – om igen – vara nära en uppgörelse om amerikanskt tillbakadragande från det krigshärjade Afghanistan. Men regeringen i Kabul har inte fått vara med i överläggningarna.
AFGHANISTAN – Talibanerna har hittills vägrat att förhandla med den afghanska regeringen, då man anser att det är en marionettregering som är tillsatt av USA, konstaterar Afghanistankännaren Anders Fänge för TT.
Den pågående samtalsrundan i Doha är den nionde på tio månader. I utkastet till uppgörelse heter det att USA:s cirka 14 000 soldater ska lämna Afghanistan i utbyte mot bland annat garantier från de ärkekonservativa talibanerna om att landet inte ska bli en fristad för jihadister, rapporterar internationella medier.
Skräckstyre – igen?
Ett eventuellt vapenstillestånd mellan talibanerna och Afghanistans centralregering diskuteras också i Doha, liksom utfästelser om framtida samtal mellan de två. Men Fänge är tveksam, han utesluter inte att talibanerna – som de senaste åren vuxit sig allt starkare – kan tänkas försöka ta över landet när och om USA drar sig tillbaka.
USA gick in i Afghanistan 2001, efter terrorattackerna den 11 september samma år, med mål att tillfångata terrornätverket al-Qaidas ledare Usama bin Ladin och störta talibanregimen som gett honom en fristad. Det är välkänt att talibanernas sedan dess kämpat för att få ut de utländska soldater som de anser ”ockuperar” landet.
Många afghaner har extremisternas hårda styre runt millennieskiftet i tydligt minne, då människor stenades till döds, musik förbjöds och kvinnor inte fick lämna hemmet. De senaste åren har talibanerna dock gjort uttalanden som tyder på att de mjuknat och nu är för ”modern utbildning” för flickor och att kvinnor förvärvsarbetar.
– Men vi vet inte om det är taktiska beslut de tagit för att framstå som mer ”salongsfäiga” inför det internationella samfundet eller om det är en riktig kursändring, säger Fänge.
Svår balansgång
Att ta hem trupperna från Afghanistan är ett vallöfte som USA:s president Donald Trump vill uppfylla före nästa val 2020. Men hans parti Republikanerna är splittrade. Den tongivande senatorn Lindsay Graham har varnat för att ett alltför hastigt tillbakadragande kan slå tillbaka mot USA i form av nya extremistattacker. Försvarshögkvarteret Pentagon är inte heller piggt på att agera snabbt.
– En farhåga är att Trump inte primärt är intresserad av varaktig fred i Afghanistan utan mest av att dra tillbaka soldater, säger Fänge.
USA:s president spelar högt när han förhandlar med talibanerna och han har en svår balansgång att gå. I torsdags sade han till nyhetskanalen Fox News att USA i första hand kommer att minska antalet soldater till 8 600 och sedan utvärdera – om en uppgörelse nås med talibanerna.
Men samtidigt rapporterade nyhetskanalen NBC News att Washington DC stryker talibanerna medhårs genom att i avtalsförslaget hänvisa till ”Islamiska Emiratet Afghanistan” – det namn de använde när de styrde Afghanistan.
Rusar åt olika håll
Parallellt laddas för presidentval i Afghanistan, vilket gör att politikerna i Kabul inte uppmärksammar Dohaförhandlingarna särskilt mycket.
– De är mest fokuserade på presidentvalet den 28 september. Den antitalibanska eliten, som presidentkandidaterna tillhör, borde samla sig och ställa gemensamma villkor för fred med talibanerna. Men alla rusar i olika riktningar, säger Fänge.
Inga talibanföreträdare ställer upp i presidentvalet och rörelsen har inte stöd av mer än 10-15 procent av befolkningen, enligt Fänge.
Bakgrund: Kriget i Afghanistan
Kriget i Afghanistan inleddes efter terrordåden mot USA:s östkust den 11 september 2001. Terrornätverket al-Qaida och dess ledare Usama bin Ladin, som ansågs ligga bakom, hade en fristad hos talibanrörelsen som då kontrollerade Afghanistan. USA gick in för att beröva talibanerna makten som de hade haft sedan 1996.
När insatsen var som störst stred omkring 130 000 soldater från Natostyrkan Isaf i Afghanistan. Omkring 50 länder har deltagit, däribland Sverige.
Trots att det fortfarande är våldsamt och osäkert i Afghanistan avslutades Isafs stridande uppdrag officiellt den 31 december 2014. Ansvaret för säkerheten i landet hade då i flera år successivt överförts till afghanerna själva. Det nuvarande uppdraget kretsar kring utbildning, rådgivning och stöd.
Efter 2014 fanns det i landet cirka 8 400 amerikanska soldater och runt 5 000 från övriga Natoländer. USA:s president Donald Trump har det senaste året genomfört en viss ökning, nu finns cirka 14 000 amerikanska soldater i Afghanistan. Trump har också lämnat över många av de strategiska besluten om exempelvis flygräder till lokala militära befälhavare till skillnad från företrädaren Barack Obama som var mer restriktiv med vad USA:s trupper fick göra.
Fakta: Afghanistan
Afghanistan ligger i sydvästra Asien och uppskattas ha 35,5 miljoner invånare, även om uppgifterna är mycket osäkra. Majoriteten av befolkningen – omkring 60 procent – livnär sig av jordbruk och boskapsskötsel.
Landet är en islamisk republik med ett tämligen könssegregerat samhälle, trots att full jämställdhet mellan kvinnor och män ska råda enligt den afghanska författningen. Särskilt under talibanstyret 1996–2001 levde Afghanistans kvinnor under hårt förtryck.
Inbördeskrig har rått i princip konstant sedan slutet av 1970-talet. Oppositionen mot centralstyret i Kabul består i dag framför allt av talibanerna, en fundamentaliströrelse, men även av olika krigsherrar som spelar en betydande politisk roll. Våld och extremistdåd tillhör vardagen både i huvudstaden Kabul och runt om i landet.
Källa: Nationalencyklopedin
