Två år har gått sedan Myanmars militär inledde en operation som ledde till etnisk rensning av landets muslimska minoritet rohingya. 740 000 drevs på flykt till grannlandet Bangladesh och Myanmar har hittills hindrat en oberoende utredning om brotten som begicks mot minoriteten.
BANGLADESH/MYANMAR Uppemot tvåhundratusen rohingya-flyktingar i Bangladesh deltog i söndags i en protest för att minnas årsdagen för då Myanmars militär inledde en brutal offensiv mot delstaten Rakhine, i vilken många mördades, byar brändes ned, kvinnor och flickor utsattes för våldtäkt och hundratusentals drevs på flykt. I protesten samlades folk för att be för familj och vänner som drabbats av våldet, andra krävde rättvisa och ropade slagord som ”Inga fler folkmord”, rapporterar SBS News.
I samband med årsdagen har människorättsorganisationen Human Rights Watch (HRW) uppmanat Myanmars regering att inte hindra försöken att få till stånd en utredning kring militärens brott mot rohingyer. HRW menar att biståndsgivare bör sätta press på Myanmar att ge rohingyerna upprättelse:
– Två år efter att Myanmars militär utförde etniskt rensning av rohingyerna så nekar regeringen fortfarande till att dess styrkor begick några brott, sade organisationens vice chef för Asien, Phil Robertson, i ett uttalande.
– Att jämna rohingiska hem med marken för att förstöra bevis efter den etniska rensningen är emblematiskt för regeringens kampanj för att skönmåla sina brott, fortsatte han.
För ett år sedan presenterade FN en rapport som krävde att landets militär ska ställas inför rätta för brott mot mänskligheten och folkmord. FN-rapporten förkastades av Myanmar som hävdade att rapporten kommit med falska påståenden – Myanmar har hävdat att rohingyerna själva brände sina hus bland annat. Rapporten drog slutsatsen att det fanns tillräckligt med material för att utreda och åtala sex högt uppsatta militära ledare för folkmord i norra Rakhine, och rapporten riktade kritik mot landets de facto-ledare Aung San Suu Kyi för att inte ha agerat för att stoppa militären.
Det var den 25 augusti 2017, efter att den väpnade gruppen Arakan Rohingya Salvation Army attackerat militära installationer i norra Rakhine, som Myanmars militär inledde en operation där vissa handlingar senare likställts med folkmord på och etnisk rensning av rohingyer. Myanmar har nekat till anklagelserna.
Rohingyer är muslimer och utgör en förföljd minoritet som utsatts för våldsamheter från den buddhistiska majoritetsbefolkningen vid upprepade tillfällen, bland annat 2012 och 2016. De har länge nekats medborgarskap i Myanmar. I och med medborgaskapslagen från 1982 anses rohingyer inte utgöra något av de folkslag som har rätt att bli medborgare, och är därmed officiellt statslösa. Lagen innebär inte bara nekat medborgarskap utan bidrar också till diskriminering och förföljelse av folkgruppen.
Human Rights Watch betonar att Myanmars regering inte på något sätt agerat för att underlätta för rohingyer i delstaten Rakhine, där omkring en halv miljon uppskattas vara kvar under eländiga villkor och under stark kontroll. Sedan i juni är internet blockerad i delar av delstaten, och hjälparbetare liksom journalister har endast begränsade möjligheter att ta sig dit.
Vid ett par tillfällen har försök gjorts för att få flyktingar att återvända från Bangladesh till Myanmar, men då deras säkerhet inte kan garanteras, och då de fortfarande nekas medborgarskap i landet, har det misslyckats.
– På väg till Maungdaw stoppas du av styrkor som trakasserar dig, kräver mutor eller så slutar det med att de torterar dig, säger en flykting till HRW.
– Allt det kan de göra eftersom vi är rohingyer som inte har någon rörelsefrihet. Allt detta måste få ett slut om de vill att vi återvänder, så att vi kan bo där som medborgare och utan diskriminering.
Samtidigt innebär de stora flyktinglägren i Bangladesh en påfrestning för landet, ekonomiskt liksom miljömässigt. FN:s koordinator i landet, Mia Seppo, säger att det är dags att omvärlden tar sitt ansvar:
– Bangladesh har verkligen tagit sitt ansvar när det gäller rohingya-krisen, de har svarat med empati gentemot en grupp människor som föll offer för hat. Nu är det upp till omvärlden att se till att det fortsätter på den vägen genom att försäkra att Bangladesh inte bär denna börda ensam, sade hon under ett boksläpp om rohingya-krisen i huvudstaden Dhaka med anledning av tvåårsdagen, rapporterar The Daily Star.
