Startsida - Nyheter

← Till Tidningen Global
Zoom

Hongkongs demonstranter beredda på lång kamp

Demonstrant med rödfärgad bomullstuss för ögat som symbol för en kvinna som förlorade synen vid tidigare sammandrabbningar med polisen.

Vreden mot polisen och det politiska styret med Carrie Lam i spetsen är stor i Hongkong — och demonstranterna är inte beredda att släppa på sina krav. — Om vi ger upp nu visar vi att de genom våld kan få oss att sluta, säger demonstranten Edwin till TT:s utsända.

HONGKONG Fler än 100 000 Hongkongbor struntade i att de saknade demonstrationstillstånd och tågade i strilande regn från den överfulla Victoriaparken västerut på Hongkongön mot området Admiralty, där regeringsbyggnaden och den lagstiftande församlingen, Legco, ligger.

– Det var viktigt för oss att den här demonstrationen blev sansad, för att visa att vi kan hålla oss lugna, säger studenten Edwin, som TT:s utsända träffar på söndagskvällen, i närheten av byggnaden som inhyser Carrie Lam kontor, Hongkongs just nu hårt kritiserade och pressade högsta politiker.

"Öga för öga"

Med slagord som ungefär kan översättas med ”öga för öga”, adresserat till just Lam, hoppas demonstranterna sätta ljus på den fråga som blivit så viktig under de senaste veckorna: polisvåldet.

– Det betyder att Carrie Lam ska ge ögat tillbaka till tjejen som blev skjuten av polisen och förlorade sitt öga, säger sjuksköterskestudenten Tai, 22, som går i demonstrationståget.

Bredvid henne bär ett par demonstranter på vita ballonger målade som ögon för att visa sin ilska mot polisen.

– Jag har inte själv utsatts för våldet, men vi har följt vad som hänt på nätet. Nu är vi här för att se till att våra krav uppfylls, säger Tai.

När protesterna inleddes i Hongkong för några månader sedan riktades de mot ett lagförslag att misstänkta brottslingar ska få utlämnas till Fastlandskina. Men snabbt växte de till att bli en proteströrelse kring mycket mer än så, och den självstyrande kinesiska regionen har fallit in i en politisk kris som sägs vara den djupaste sedan överlämnandet från Storbritannien.

Nu är demonstranternas krav fem till antalet: Att lagförslaget om utlämning som är lagt på is helt dras tillbaka, ett mer demokratiskt valsystem, en oberoende utredning av polisvåldet, att alla gripna demonstranter släpps samt att myndigheterna slutar att stämpla en del av demonstrationerna som upplopp.

Av de som TT pratar med i protesttåget nämner de flesta av dem frågan om ett rättvist valsystem som den allra viktigaste.

– Allting som händer nu beror ju i grunden på att vi har ett politiskt system som är fel, där det inte är Hongkongs invånare som bestämmer vilka som ska styra, säger Kong, 21 år, som gömmer sig för regnet under ett gult paraply.

Tankeställare

Söndagens protest, planerad sedan flera veckor, har omtalats just som den där det skulle bli upp till bevis att demonstrationer kan ske under ordnade former. Senaste tidens upptrappade våld och sammandrabbningar mellan polis och demonstranter har fått många att tänka till.

Längst de breda gatorna kantade av höghus är det verkligen lugnt – till och med när demonstrationståget står helt stilla under lång tid och ingen tar sig någonstans i ösregnet.

Men lugn betyder inte att demonstranterna släpper några av sina krav, eller sin ilska.

– Carrie Lam bryr sig inte om vad människorna i Hongkong tycker. Hon har valt att ignorera oss, men vi kommer inte att låta det fortsätta. Inte heller polisvåldet, säger 24-årige Luke till TT.

– Vi är så arga på henne, fyller Lo, 22 år, i.

"Viktigaste vi har"

När mörkret faller över Admiralty fylls den avstängda vägbron, utanför den höga byggnaden med Hongkongs ledning, upp av allt fler människor. Många bär mask för ansiktet eller tyg som täcker allting utom ögonen. Vissa lyser med grön laser mot byggnadens fönster, andra skäller som hundar. Båda tilltagen är symboler för vad demonstranterna anser vara polisens felaktiga agerande.

Det första symboliserar gripandet av en student som köpte en laserpekare – men anklagades för att köpa ett vapen. Skäller gör demonstranterna för att de tycker att polisen beter sig som hundar: de kan bara följa en ledare utan att tänka själva, förklarar den 18-årige demonstranten Peter.

– Hongkongs frihet är det viktigaste vi har och om vi förlorar den har vi inget. Därför tar vi kampen mot polisen, säger han.

Utanför tunnelbanestationen i närheten packar ett gäng unga demonstranter upp gasmasker och radar upp flaskor med ögonvatten, som ska användas om någon utsätts för tårgas. Vattenflaskor och salta kex packas ner i väskor.
Hur länge protesterna kan pågå är det få som kan svara på. Demonstranten Edwin, 21, är beredd på en lång kamp.

– Jag vet inte. Å ena sidan känner regeringen att om de ger sig nu så kan de aldrig driva igenom ett impopulärt förslag i framtiden. Men vårt argument är samma: Om vi ger upp nu visar vi att de genom våld kan få oss att sluta uttrycka våra krav, säger Edwin.

Demonstranter vid Chater Garden i Hongkong under fredagen. Foto: Kin Cheung/AP Photo//TT

Fakta: Protesterna i Hongkong

De pågående protesterna inleddes den 31 mars för att stoppa ett lagförslag som tillåter utlämning av misstänkta brottslingar från Hongkong till Fastlandskina.

Demonstranterna lyckades få Hongkongs regering att lägga förslaget på hyllan. Parallellt med att demonstranternas krav på ökad demokrati har vuxit, har även våldet mellan demonstranter och polis tilltagit.

Senare har protesterna varit mer omfattande än tidigare. Demonstranter har blockerat tåg och vägar, flyg har ställts in och en generalstrejk utlysts. Polisstationer har också omringats och attackerats.

Myndigheterna har svarat med tårgas, gummikulor och gripanden. Peking å sin sida har svarat genom skarpa varningar till demonstranterna samt de makter de anser driva på rörelsen.

Under senare år har protester brutit ut i Hongkong vid flera tillfällen. 2013 initierades den så kallade occupyrörelsen, som genom civil olydnad krävde ett mer demokratiskt valsystem.

Som en följd av den föddes paraplyrörelsen 2014, då hundratusentals människor demonstrerade för fria val och demokrati. Detta sedan fastlandsregeringen beslutat att införa en särskild valberedning som fick rätt att avgöra vilka kandidater som får ställa upp i val.

Paraplyrörelsen övergick i våldsamma protester och flera av rörelsens ledare sattes senare i fängelse. Valberedningen infördes trots protesterna.
Källor: AFP, Utrikespolitiska institutet, m fl

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV