Den sydafrikanska medeldistanslöparen och världsmästaren Caster Semenya kommer inte att tillåtas tävla i 800 meter under friidrotts-VM i Doha i september. Schweiz högsta domstol godkänner Internationella friidrottsförbundets regelverk som tvingar kvinnor med naturligt högt testosteron att hormonbehandlas för att delta i vissa distanser.
– Jag är besviken, säger hon i ett uttalande.
SCHWEIZ Domen är ett hårt slag för Caster Semenya som vid upprepade tillfällen har förklarat att hon vägrar låta sig hormonbehandlas. När IAAF:s regelverk nu kommer att tillämpas under VM tvingas hon avstå från sin bästa distans, 800 meter och istället välja andra distanser eller utebli från VM helt. På onsdagen kom beskedet att Semenya uteblir.
– Jag är mycket besviken över att hindras från att försvara min titel, som jag jobbat hårt för att uppnå, men det här kommer inte att hindra mig från att fortsätta min kamp för mänskliga rättigheter för alla kvinnliga idrottare som drabbas, säger hon i ett uttalande via sin PR-byrå.
Det regelverk som Internationella friidrottsförbundet (IAAF) infört som innebär att tävlande i vissa löpdistanser inte får ha mer än fem nanomol testosteron för att få ställa upp i damklassen hävdes temporärt i juni. Nu har samma domstol, genom en tribunal, beslutat att reglerna gäller.
Tvingas ta hormoner
Det var Idrottens skiljedomstol (Cas), med säte i Schweiz, som i början av maj dömde till IAAF:s fördel och tillät det nya regelverket, trots att det ansågs diskriminerande gentemot Caster Semenya. Regelverket innebär begränsningar i testosteronhalten för kvinnor med xy-kromosomuppsättningar och som har testosteronnivåer på en betydligt högre nivå än den genomsnittliga kvinnan.
För att uppnå lägre testosteronhalter måste löparen ta hormoner eller välja andra distanser att tävla i. Caster Semenya kommenterade i samband med Cas domslut att hon vägrade ta hormoner och att hon tänkte fortsätta tävla i 800 meter. Cas beslut har också kritiserats av Human Rights Watch som menar att IAAF:s regelverk ”stigmatiserar, stereotypiserar, och diskriminerar alla kvinnor.”
Skyddad kategori
Cas ansåg i sitt domslut i maj att åtgärderna är nödvändiga för damidrottens bevarande och hänvisar dels till att ingen av parterna motsatt sig att det råder ”en substantiell skillnad i elitidrottsprestationer mellan män och kvinnor” samt att de finner att det är testosteronet som viktigaste orsaken till den skillnaden.
IAAF hävdar att regelverket inte är riktat specifikt mot Semenya utan syftar till att det är nödvändigt för att bevara damidrotten som skyddad kategori. De anser att testosteronnivåerna är ett rimligt kriterium för att avgöra vem som ska kunna ställa upp i kategorin.
Semenya har dock varit en måltavla för IAAF:s regelverk i tio år. Hennes könstillhörighet ifrågasattes i samband med att hon vann guld i 800 meter i friidrotts-VM i Berlin 2009 och hon underkastades då en integritetskränkande medicinsk könsutredning som kom fram till att hon hade ett naturligt högt testosteron.
Hård kritik
IAAF har lutat sig mot en studie där testosteronnivåer och prestationer på friidrotts-VM 2011 och 2013 har jämförts. Studien drog slutsatsen att kvinnor med högre testosteronnivåer har en ”signifikant tävlingsfördel” över de med lägre nivåer i fem friidrottsgrenar, 400 meter, 400 meter häck, 800 meter, slägga och stavhopp.
Men IAAF:s regelverk inkluderar inte de två grenar där deras initiala studie visade på störst påverkan av testosteronet: slägga och stavhopp. Efter hård kritik mot studiens metodologi presenterades en reviderad studie 2018, även den har mött hård kritik.
