I helgen var det ett år sedan irländare tog ställning för att legalisera abort i landet i en folkomröstning. Sedan i januari i år är det möjligt att få abort upp till tolv veckor och kvinnor slipper resa utomlands för att genomgå abort. Förändringen är enorm men Abortion Rights Campaign fortsätter sitt arbete:
– Det finns fortfarande mycket kvar att göra, säger Rachel Roth.
Den 25 maj 2018 skedde det som hade tett sig omöjligt bara några år tidigare. Irländarna röstade med stor marginal för att ta bort det åttonde tillägget i grundlagen, den skrivning som likställde fostrets rättigheter med den gravida kvinnans. Det åttonde tillägget ströks formellt ur grundlagen i september och i december förra året följde en lagstiftning som tillåter fri abort fram till den tolfte graviditetsveckan. Irländska kvinnor behöver inte längre resa till England för abort.
– Vi vill peka på att det har varit en fantastisk förändring med säkra och fria aborter på Irland, utan att behöva resa, och utan skam, det är den positiva sidan, säger Rachel Roth från Abortion Rights Campaign och berättar att det system med att läkare registrerar sig som villiga att utföra aborter ser ut att fungera, över 300 läkare har registrerat sig.
– Det finns två förbehåll här – läkare som erbjuder abort är inte jämnt utspridda över landet, och vissa läkare behandlar bara de som redan är registrerade som deras patienter.
Krävs vänteperiod
Det finns även andra problem. Att aborter får utföras till vecka tolv innebär i praktiken omkring till nionde eller tionde veckan efter den sista mensen. Så systemet fungerar bra i fall för den som känner till att den är gravid och vet med sig att den vill avsluta graviditeten. Men om det dröjer innan graviditeten upptäcks eller en person behöver mer betänketid kan den bli tvungen att söka vård på sjukhus för att få en abort och bara 10 av 19 förlossningssjukhus erbjuder abort. Dessutom krävs det en vänteperiod om tre dagar från dess att en läkare konstaterat att en graviditet inte gått över tolv veckor vilket kan hindra en del från att hinna få abort i tid.
– Det finns många saker i lagstiftningen och i riktlinjerna som gör att processen inte fungerar så bra som den borde, säger Rachel Roth.
Sedan aborter började genomföras från och med den första januari i år har abortmotståndare genomfört protester utanför en del läkares kliniker. Protesterna har inte varit omfattande eller särskilt aggressiva i sin framtoning men Rachel Roth pekar på studier som visar att sådana protester ändå upplevs som väldigt negativa och hotfulla för den som söker en abort.
Abortion Rights Campaign vill därför se lagstiftning som skapar säkra zoner kring kliniker och sjukhus. Nyligen sade hälsominister Simon Harris att en lag som skulle förbjuda protester vid kliniker och sjukhus liksom trakasserier mot sjukvårdspersonal eller patienter kan komma att presenteras i parlamentet i juni.
Åttonde tillägget
Det åttonde tillägget kom till efter en folkomröstning 1983. Trots att abort redan var förbjudet i lag ville abortmotståndare förekomma de abortliberaliseringar som skedde i omvärlden genom att skriva in abortförbudet i grundlagen. Åren mellan 1983 och 2018 kantades av strider om hur abortförbudet skulle tolkas, och i samband med det så kallade x-fallet i början av 1990-talet då en 14-årig flicka blev gravid efter en våldtäkt började tabut kring aborter att rämna något. Ett annat avgörande fall var då tandläkaren Savita Halappanavar dog 2012 av sepsis efter att hennes läkare nekat henne abort, trots ett pågående missfall. När läkaren Peter Boylan talade i det irländska parlamentet 2017 sade han att hon ”dog som ett resultat av det åttonde tillägget”. Hennes död ledde till större mobiliseringar för aborträtt, och att fler irländska kvinnor började tala mer öppet om sina egna aborterfarenheter.
Abortion Rights Campaign bildades formellt i början av 2012 och tog då beslutet att bygga en bred gräsrotsorganisation och har sedan dess arrangerat den årliga demonstrationen för aborträttigheter March for Choice. Abortion Rights Campaign var en av tre organisationer som tillsammans bildade Together for Yes, inför folkomröstningen. I antologin Repeal the 8th som gavs ut inför folkomröstningen berättade flera kvinnor om sina egna erfarenheter av att resa till England för abort – omkring 165 000 kvinnor och flickor beräknas ha begått abort där mellan 1980–2015. Månaden innan folkomröstningen syntes ”tillsammans för ja” allt mer i gatubilden.
– Folk visade sitt stöd genom att bära knappar eller t-shirts och folk kom fram till oss under kampanj för att uttrycka sitt stöd, det var som en svallvåg, säger Rachel Roth som också betonar vikten av att människor arbetade lokalt över hela landet, även i de delar av landet där stödet var mindre hölls bokbord:
– Oavsett hur svårt det var så fortsatte folk som jobbade med kampanjen finnas på plats att finnas där. Och alla grevskapen utom ett röstade ja. Det berodde på allt förarbete som hade gjorts.
Riskerar 14 års fängelse
Inom tre år har regeringen utlovat en översyn om hur abortlagen fungerar. En av de frågor som Abortion Rights Campaign prioriterar fram tills dess är att verka för att avkriminalisera abort helt. I dag är abort lagligt under vissa förhållanden men en läkare som anses gå utanför de förhållandena riskerar fortfarande upp till 14 års fängelse. En annan fråga är vad som händer efter de tolv veckorna. Efter det kan abort tillåtas om fostret bär på en dödlig sjukdom, om graviditeten medför fara för den gravidas liv eller om graviditeten ”riskerar allvarlig skada” för den gravidas hälsa, men betydelsen av dessa begrepp är oklara.
När resultatet från folkomröstningen officiellt var klar den 26 maj förra året hade folk samlats vid Dublin Castle i huvudstaden för att ta emot resultatet och bland plakaten där fanns budskapet ”the North is next”, det vill säga Nordirland står näst på tur. Nordirland är undantagen den brittiska aborträtten från 1967. Vårdpersonal som genomför, och kvinnor som genomgår, abort kan i teorin få livstidsstraff enligt en lag från 1861 och under 2018 pågick ett rättsfall där en kvinna riskerade fem års fängelse för att ha gett sin gravida femtonåriga dotter abortpiller. Rachel Roth pekar på vikten att Nordirland också får fri abort:
– Vi samarbetar med Alliance for Choice i Nordirland, vi har jobbat tillsammans mycket, och Alliance for Choice ställde upp inför folkomröstningen förra året med kampanjarbetet i området kring gränsen. Vi vill gärna ge tillbaka det stödet nu, säger hon.
Rachel Roth har bott på Irland i snart två år men har jobbat med aborträttigheter under årtionden. Hon är ursprungligen från USA där aborträtten under lång tid har varit under attack, samtidigt som delstater som Massachusetts och Vermont har avkriminaliserat abort
– Det har varit meningsfullt att vara på en plats där saker går framåt och där positiva sociala förändringar kan genomföras. Det är nedslående att se vad som händer i USA där allt mer extrema lagar införs. Det har alltid skett men på grund av förändringarna i högsta domstolen kan de nu komma att upprätthållas.
– Om folk kan bli involverade på gräsrotsnivå på det sätt som skedde på Irland är det möjligt att åstadkomma förändring, säger Rachel Roth.
