Om inte vapentillförseln till Libyen stoppas riskerar konflikten i landet att vara ”bara början av ett långt och blodigt krig”, varnar FN:s sändebud Ghassan Salame inför FN:s säkerhetsråd. Samtidigt rapporteras striderna kring huvudstaden Tripoli ha förvärrats.
Ghassan Salame säger att ”många länder” förser krigsherren Khalifa Haftars Libyens nationella armé (LNA) och den internationellt erkända enhetsregeringen (GNA) med vapen i deras kamp om Tripoli.
Enligt Ghassan Salame är striderna ett potentiellt hot mot hela regionen. Om inte vapenleveranserna upphör kommer Libyen att ”sjunka ner i ett inbördeskrig” där total kaos och uppenbar risk för delning av landet råder, säger han.
Både LNA och GNA har nyligen lagt ut bilder på sociala medier av nylevererade bepansrade fordon som tillverkats i Turkiet och Jordanien.
Striderna i de södra utkanterna av staden, som pågått i över sex veckor, har intensifierats och är de tyngsta sedan den 6 maj. Ljudet av tung artillerield hörs i Tripoli och GNA-trogna styrkor sägs avancera två–tre kilometer på slagfältet.
GNA-talespersonen Moustafa al-Mejii säger att stridsflygplan stödjer markstyrkornas framryckning.
Enligt de senaste uppgifterna från FN har 510 människor dödats och 2 467 skadats sedan den 4 april.
Fakta: Kaoset i Libyen
Libyen är splittrat i flera delar som styrts av olika politiska fraktioner.
Demonstrationer i grannländerna Tunisien och Egypten i början av 2011 utlöste en väpnad revolt mot diktatorn Muammar Gaddafi. Den 20 oktober fångas han och dödas i hemstaden Sirte öster om Tripoli och en övergångsregering bildas.
Under de kommande åren leder attacker mot ambassader och konsulat, däribland USA:s, till att flera länder kallar hem ambassadpersonal från Libyen.
Efter en maktkamp mellan flera grupper 2014 bildas två regeringar. I Tripoli, huvudstaden som ligger i den västra änden av landets Medelhavskust, finns en internationellt erkänd enhetsregering. I Tobruk, en kuststad i öst, finns en annan regering som stöds av fältmarskalken och krigsherren Khalifa Haftar.
Västmakter anser att Tripoliregeringen är det bästa alternativet för att stävja ett rådande kaos med extremistiska och islamistiska grupperingar. Tobrukregeringen får å sin sida stöd för sin sak av Egypten och flera arabländer, som anser att dess hårdhandskar är det bästa alternativet.
Sommaren 2017 enades sidorna i princip om vapenvila. I maj i fjol kom de överens om att hålla president- och parlamentsval, men några sådana har ännu inte genomförts.
Parallellt med det instabila läget i landet har Libyen också blivit en knutpunkt för smuggling av migranter och flyktingar till Europa, inte minst från afrikanska länder söder om Sahara.
I år har Khalifa Haftar och hans Libyens nationella armé (LNA) i en svepande offensiv lagt under sig stora delar av landet och attackerar Tripoli, men har kört fast när motståndet hårdnat.
Källa: Landguiden/UI med flera
TT
