Donald Trumps administration har uppmanats att minska eller helt avsluta vapenförsäljningen till Saudiarabien på grund av de urskillningslösa bombningarna av civila mål i Jemen. Presidenten har avvisat kritiken genom att hänvisa till att saudierna annars skulle köpa in sina vapen från Kina eller Ryssland. Det skulle dock vara en komplicerad övergång för en krigförande nation.
Den 16 april lade Donald Trump in sitt veto mot kongressens beslut att avsluta USA:s militära engagemang i Jemen, vilket förväntas leda till att USA-tillverkat krigsmaterial kan fortsätta exporteras för att användas i kriget i Jemen.
För Saudiarabien skulle det vara en svår process att byta ut de västerländska vapensystemen till ryska eller kinesiska – i synnerhet då landet samtidigt utkämpar ett krig i Jemen. Användningen av vapnen innefattar nämligen även behov av service, utbildning, rådgivning – och en oavbruten tillgång till reservdelar. Pieter Wezeman, som är expert på vapenexport vid Stockholms fredsforskningsinstitut Sipri, säger till IPS:
– Om USA och Storbritannien, rent hypotetiskt, skulle upphöra med leveranserna av vapen till Saudiarabien så skulle det innebära stora problem för landet, både militärt och finansiellt.
Han påpekar att Saudiarabien skulle få problem med användningen av de vapen från USA och Storbritannien som de väpnade styrkorna till stora delar förlitar sig på, om man inte längre fick hjälp från den stora gruppen av servicepersonal från de båda länderna som befinner sig i Saudiarabien. Den saudiska militären skulle enligt honom kunna sköta servicen själva, men långt ifrån lika effektivt som i dag.
Enligt Pieter Wezeman skulle det även bli mycket kostsamt att byta ut den nuvarande militära utrustningen, som är tänkt att användas i flera decennier framåt. De kinesiska och ryska vapen som skulle ersätta nuvarande system skulle dessutom vara av sämre kvalité.
New York Times-korrespondenten Nicholas Kristof hävdar i en krönika att påståendet att saudierna skulle vända sig mot Ryssland om vapenleveranserna från USA stoppades är ”absurt”. Detta eftersom Saudiarabien är beroende av amerikanska reservdelar, men också eftersom vapenförsäljningen innebär en implicit garanti om att Saudiarabien skulle få militär hjälp av USA om landet hamnade i en konflikt med Iran. Enligt Nicholas Kristof har USA ett mycket starkt inflytande över Saudiarabien, och han menar att nästa steg borde vara att sätta stopp för vapenleveranserna till landet fram tills att man avslutat sitt krig i Jemen – ett krig som enligt honom gjort USA medskyldiga till massvält.
Förra året rapporterade New York Times om hur vissa amerikanska politiker oroar sig för att amerikanska vapen används för att begå krigsbrott i Jemen – däribland bombningar av civila mål. Angreppen mot civila kritiseras även hårt av FN och människorättsgrupper, som också anklagar houtirebellerna för att begå humanitära brott.
Enligt Human Rights Watch har den saudiledda koalitionen i Jemen slagit till mot mängder av civila mål sedan mars 2015 – genom attacker mot marknader, sjukhus, skolor, civila arbetsplatser och moskéer.
– Ingen av de stridande parterna i den jemenitiska konflikten tycks oroa sig över att bli ställda till svars för brott mot krigets lagar. FN:s medlemsstater måste utöva påtryckningar för att förmå parterna att upphöra med slakten och få ett slut på de civilas lidande, säger Sarah Leah Whitson, som är chef för HRW:s avdelning för Mellanöstern.
Amnesty International har uppmanat alla länder att upphöra med vapenleveranserna till de stridande parterna i Jemen, så länge det finns en risk för att dessa vapen kan användas för att begå allvarliga brott mot människorätten och de internationella humanitära lagarna.
Ett antal länder levererar vapen till de länder som ingår i den saudiledda koalitionen, men Pieter Wezeman understryker att USA är den absolut viktigaste leverantören av vapen till Saudiarabien.
Enligt Sipri stod USA bakom 68 procent av de vapen som Saudiarabien importerade mellan 2014 och 2018, följt av Storbritannien som levererade 16 procent. Den resterande importen kom främst från ett antal olika länder i Europa.
Pieter Wezeman säger att USA exporterar alla typer av vapen till Saudiarabien, däribland stridsflygplan och stridsvagnar, men också kommunikationsutrustning och i stort sett allt som moderna väpnade styrkor är i behov av. Och all denna utrustning levereras med serviceavtal, och även om Pieter Wezeman påpekar att det saknas exakta uppgifter kring detta, så står de företag som levererar vapnen också för avgörande underhålls- och reparationsarbeten.
Han säger att Ryssland och Kina säkerligen skulle vara beredda att ta över vapenförsäljningen till Saudiarabien. Men det skulle ta tid innan de kunde leverera större mängder vapen och innan de hunnit utbilda saudierna om den nya tekniken. En full övergång skulle därför sannolikt ta flera år i anspråk.
Ole Solvang vid organisationen Norska flyktinghjälpen, NRC, säger till IPS att försiktiga bedömningar från FN slår fast att närmare 17 700 civila dödats i kriget i Jemen sedan 2015. Enligt Världshälsoorganisationen har dessutom 2 310 människor dött i kolera medan 85 000 jemenitiska barn som ännu inte fyllt fem år beräknas ha dött i svält.
Ole Solvang menar att fler bomber och vapen till Jemen också kommer att betyda ökade dödssiffror och ökat lidande.
– Genom att stå bakom ett sådant omfattande militärt och diplomatiskt stöd till ena sidan av konflikten fördjupar och förlänger USA en kris som har omedelbara och svåra konsekvenser för Jemen. Och det är de civila som får betala priset, säger han.
Den humanitära krisen i Jemen är enligt FN den värsta i världen. Landet är ett av de minst utvecklade i världen och konflikten tycks inte ha något slut. Samtidigt visar en ny studie från FN:s utvecklingsprogram UNDP att kriget fått förödande konsekvenser för det redan så fattiga landet.
