ANALYS/BRASILIEN Gripandet av ex-presidenten Michel Temer skedde som en del av ”Operation Biltvätt”, den största korruptionsskandalen som nystats upp i Brasilien i modern tid. Ett projekt utan synligt slut och som på sikt kan komma att skörda fler offer inom såväl politiken som näringslivet.

Temer själv legitimerade sin odemokratiska utmanövrering av Dilma Rousseff med argumentet att Arbetarpartiets styre, som trädde i kraft 2002 då Lula da Silva valdes till president, hade fallit offer för nepotism och korruption.
Landets klimat – både i sociala medier och verkligheten – har förvärrats väsentligt till följd av politikens oförmåga att kompromissa och uppföra sig moget och ansvarsfullt och Brasilien räknas numera inte bara som landet i världen med flest mord, utan ett av världens mest osäkra länder att leva i för kvinnor.

Den högerextrema politikern Jair Bolsonaros tillträde som president har heller inte gjutit någon olja på vågorna utan fått varningsklockorna att ljuda högt för oppositionella, miljöförsvarare och HBTQ-aktivister.

Temers skuld till utvecklingen

Den gripne Michel Temer har stor skuld i det eftersom dennes ageranden inte bara kullkastade en trettioårig demokratisk kultur av respekt för majoritetsstyre, något som endast var en våt dröm under militärdiktaturen 1964–85 och en blodig epok som Bolsonaro ser tillbaka på med lyckotårar i ögonen.

Brasiliens kaos kombinerar emellertid Bolsonaros livsluft och politiska projekt. Och liksom sin kollega i Vita huset, Donald Trump, fortsätter Bolsonaro att veva lögner och hat mot politiska motståndare med redan dödliga konsekvenser. Främsta exemplet på det senare är mordet på Marielle Franco, vänsterpolitiker och människorättsaktivist, vars misstänkta mördare visar sig vara före detta poliser med kopplingar till Bolsonaros innersta krets.

Michel Temers agerande och skuld i Brasiliens ohållbara våldsspiral och allt auktoritärare riktning har dess värre hamnat i skuggan av Bolsonaros bröliga, farliga och djupt oseriösa ledarstil. Att det var Michel Temer som med ett penndrag satte stopp för välfärdssatsningar på landsbygden, öppnade upp för och uppmuntrade till förföljelse av miljöförsvarare i Amazonas har hamnat i skymundan. I dagens mediala narrativ har den icke-valde interimspresidenten blott blivit en parentes i gapet mellan Arbetarpartiets abrupt skrotade, demokratiska styre och Bolsonaros auktoritära projekt.

”Ansvarig för brottskartell”

Kort sagt har Brasilien utvecklats till ett helvete att leva i för många. Och det på kort tid. Den årliga mordstatistiken är hårresande och få känner sig säkra på öppen gata, särskilt i storstäder som Rio de Janeiro. Tisdagen den 19 mars rapporterades det till och med om attacker på poliser som eskorterade en urantransport till kärnkraftverket i Angra dos Reis, i Rio de Janeiros utkanter.
En av anledningarna till att Temer greps av åklagarmyndigheten berör Angra dos Reis och de kriminella gäng som i omgångar angripit kärnkraftverket med risk för allvarliga konsekvenser. Temer ska enligt åklagarmyndigheten ha ”lett den kriminella organisation som utvecklades till en kartell” och som via indrivning, mord och penningtvätt bland annat ska ha utpressat kärnkraftverkets ägarfamilj på pengar.

Ex-presidenten är ännu inte dömd för något av de brott han misstänks för. Däremot så ställer gripandet och åklagarmyndighetens agerande i fallet ”Operation Biltvätt” många frågor på sin spets. Bland annat: Vart kommer allt att sluta? Om tanken är att lagföra personer misstänkta för brott oavsett plats i den politiska hierarkin torde det snart inte vara en fråga om – utan när – den sittande presidenten Jair Bolsonaro och hans närmaste stab kan börja räkna med polisiär påhälsning.

Hopp om juridisk transparens

Michel Temers frihetsberövning har emellertid fått den politiska fienden Arbetarpartiet att mana till besinning och transparens:
”Arbetarpartiet hoppas att arresteringen är byggt på hållbara fakta, att den respekterar den juridiska processen och inte bara bottnar i spekulationer och grundlösa anklagelser, likt [ex-president] Lula da Silvas rättsprocess”, heter det ett officiellt uttalande.