På tisdagen öppnade vallokalerna på Grönland, där sju partier gör upp om regeringsmakten. En av valets hetaste frågor är den om eventuell självständighet från Danmark. Men hur en sådan skulle gå till rent praktiskt är inte klart.
GRÖNLAND • – Jag vill att vi ska bli självständiga en dag men vi måste vara realistiska och ta ett steg i taget, säger den 51-åriga sekreteraren Heidi Møller Isaksen, som inte vill berätta vilket parti hon har röstat på.
Öns omkring 56 000 invånare röstar om vilka som ska representera dem i parlamentet, som består av 31 platser.
Sex av sju partier i valet vill att Grönland ska bli självständigt från Danmark. Men det finns ingen samsyn om när detta ska ske. Dessutom är Grönland i dagsläget beroende av det bidrag på motsvarande 3,7 miljarder kronor som man varje år mottar från Danmark. Pengarna motsvarar runt hälften av Grönlands budget.
Om opinionsmätningarna stämmer ligger det vänsterinriktade Ataqatigiit-partiet bäst till. I en väljarundersökning som publicerades den 20 april fick partiet 31 procent av rösterna, vilket skulle göra det till Grönlands största.
Socialdemokratiska Siumut, som har dominerat den grönländska politiken sedan 1979, fick drygt 27 procent i samma undersökning. Samtidigt angav 25 procent av väljarna att de fortfarande var osäkra.
Fakta: Grönland
Grönland är världens största ö, med en befolkning på cirka 56 000 invånare. Runt 80 procent av landytan täcks av is och den isfria arealen är lite mindre än Sveriges yta.
Grönland har varit en dansk koloni sedan 1814, när Sverige och Norge bildade union. 1953 ändrades Grönlands status från koloni till danskt län och 1979 fick grönlänningarna visst självstyre.
Det innebär att den danska drottningen är statsöverhuvud och att den danska regeringen har ansvar för bland annat utrikes- och försvarspolitik, rättsväsende och administrationen av naturtillgångar.
2009 utvidgades självstyret. Grönland fick äganderätten till sina naturtillgångar i marken, med förbehållet att om vinsterna blev stora skulle det danska stödet minska i motsvarande grad.
Danmarks årliga bidrag motsvarar runt hälften av Grönlands budget. Den viktigaste inkomstkällan utöver pengarna från Danmark är fiske.
Grönlänningarna själva vill enligt opinionsmätningar gärna ha självständighet, men inte på bekostnad av sämre levnadsstandard.
Källor: Landguiden (UI), Ritzau.
Fakta: Partierna i Grönlands val
Det grönländska parlamentet inatsisartut, landstinget, har 31 ledamöter. Regeringen naalakkersuisut (landsstyret) utgörs för närvarande av en trepartikoaltion mellan Siumut, Inuit Ataqatigiit och Naleraq.
Siumut (Framåt) (S) är ett socialdemokratiskt parti som i 30 år dominerat grönländsk politik. Har elva mandat.
Inuit Ataqatigiit (Folkgemenskapen) (IA) är ett självständighetsivrande socialistiskt parti. Har elva mandat.
Partii Naleraq (Riktmärket) (PN) är ett parti som är för en liberalisering av fiskenäringen. Fick tre mandat i förra valet. Vill ha självständighet snabbt.
Kalaallit Nunaani Demokraatit (Demokraterna) (D) är ett socialliberalt som förespråkar ansvarsfull ekonomisk politik. Har fyra platser.
Atassut (Samhörighet) (A) är ett borgerligt parti som vill att Grönland ska fortsätta tillhöra Danmark. Fick två mandat vid förra valet.
Nunatta Qitornai (Vårt lands ättlingar) (NQ) bildades 2017 av förre ministern Vittus Qujaukitsoq, som tidigare tillhörde Siumut. Tidigare regeringschefen Aleqa Hammond finns bland kandidaterna. Partiet vill ha en snabb övergång till självständighet.
Suleqatigiissitsisut (Samarbetspartiet) (SA) bildades i mars i år som ett socialliberalt parti som vill ha mer samarbete med Danmark. Partiet vill också liberalisera ekonomin och se ökad privatisering av offentlig verksamhet.
