– Utifrån förutsättningarna är detta ett kraftprov från världssamfundet, säger klimatminister Isabella Lövin.

Förhandlingarna var både svåra och komplicerade eftersom avsikten var att konstruera ett nödvändigt regelramverk för Parisavtalet. Många frågor har varit tekniskt svåra att lösa.

Den polske ordföranden för mötet, Michal Kurtyka, var påtagligt lättad när han kunde klubba överenskommelsen.

Förra natten var en lång natt, och den har följts av en mycket lång dag, sade han, och log brett medan applåderna från de församlade delegaterna brakade loss.
– Det här innebär att vi har ordnat så att Parisavtalet kan sättas i verket. Det har varit en svår uppgift men vi har gjort vårt bästa för att lyssna på alla inblandade och inte lämna någon utanför. Texten är balanserad på ett rättvist sätt för alla parter, tillade han.

Problem att leda

Vissa kritiker anser dock att en av orsakerna till att mötet drog ut så mycket på tiden – det blev över ett dygn försenat – var att Kurtyka haft problem med att leda mötet.

Kontrasten är tydlig när man jämför med mötet i Paris för tre år sedan då den dåvarande franska utrikesministern Laurent Fabius ledde mötet. Han var enormt aggressiv mot ländernas representanter och tillät ingen att blockera mötet med irrelevanta inlägg.

Vissa frågor hotade att blockera mötet fullständigt. En fråga som ett tag låg i vägen för ett slutresultat gällde hur handeln med utsläppsrätter – i princip köpande och säljande av koldioxidutsläpp – ska skötas.

Brasilien hade krävt att regelverket skulle förenklas, eller försvagas om man så vill. Andra länder protesterade eftersom det redan är tillräckligt med fusk med det nuvarande systemet.

Lösningen blev att helt enkelt lyfta över hela frågan till nästa möte om ett år, säger Lövin.

Regelboken ska nu styra länderna och vara en försäkran om att de gör vad de säger att de gör när det gäller utsläppsminskningar.
– Nu kan man jämföra alla länders utsläpp, vilket är helt nödvändigt om Parisavtalet ska fungera, säger Lövin.

Transparent process

Ett viktigt krav är att processen ska vara transparent – och på den punkten kunde man enas ganska snabbt. Även frågan om hur u-länderna ska kompenseras för skador på grund av klimatförändringar kunde lösas.

En omtalad kontrovers var hur den nya rapporten från FN:s klimatpanel (IPCC) om 1,5-gradersmålet skulle behandlas i texten. USA, Ryssland, Saudiarabien och Kuwait vägrade att godkänna en formulering där rapporten ”välkomnas”. De ville bara ”notera” den.

Lösningen blev en kompromiss där båda orden förekommer i texten på ett lite annorlunda sätt än från början. Isabella Lövin är nöjd.
– Det finns tydliga skrivningar om hur viktig IPCC-rapporten är, säger hon.

Rättad: En tidigare version av dena text innehöll en felaktig uppgift om hur mötget behandlade frågan om hur u-länderna ska kompenseras för skador på grund av klimatförändringar.