För tredje året i rad ligger minskningen av Sveriges klimatpåverkande utsläpp under en procent.

Det är inte tillräckligt, säger Johannes Morfeldt, klimatanalytiker på Naturvårdsverket.

Utsläppen av växthusgaser inom Sveriges gränser var 52,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter förra året, enligt ny statistik från Naturvårdsverket.
Det motsvarar en minskning på 0,5 procent jämfört med 2016. Sverige har som mål att utsläppen av växthusgaser ska nå netto-noll senast år 2045. För att nå dit behöver minskningstakten i genomsnitt över perioden vara mellan fem och åtta procent per år.

– Jämfört med våra mål är minskningen inte tillräcklig för den så kallade ickehandlande sektorn, det vill säga de utsläpp som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter, säger Johannes Morfeldt.

Olika sektorer ser olika utmaningar, enligt Naturvårdsverket. Industrin står exempelvis för en tredjedel av utsläppen totalt. Där handlar mycket av klimatarbetet om att hitta specifika innovationer för de som står för de stora punktutsläppen.

Men Johannes Morfeldt säger att det är svårt att peka på en särskild utmaning för att nå klimatmålen.

– Jag skulle säga att man, inte minst för att nå temperaturmålet i Parisavtalet, behöver agera på alla nivåer i samhället, såväl privatpersoner, näringsliv som offentlig sektor, säger han.

På Naturvårdsverkets hemsida har man tagit fram rekommendationer och vägledning i hur man kan göra för att minska sin egen klimatpåverkan.

– Det handlar bland annat om hur vi transporterar oss, framför allt med flyg, och vad vi äter, säger Johannes Morfeldt.