Företrädare för en bred majoritet av världens länder godkände på måndagen FN:s globala ramverk för migration. Men överenskommelsen har kantats av negativa kommentarer och flera medlemsländer beslutade att inte underteckna den. Företrädare för FN uttrycker oro för den stora spridning av felaktig information som föregick undertecknandet.
MIGRATION Vid FN-mötet i Marrakech i Marocko godkändes FN:s migrationsramverk “Global compact on safe, orderly and regular migration” av medlemsstaterna. Men flera länder valde att ställa sig utanför överenskommelsen. Och när FN:s särskilda representant för migration, Louise Arbour, fick frågan om världsorganisationen hade kunnat göra mer för att förmå dessa länder att tänka om svarade hon:
– Jag måste säga att jag inte är säker på att det går att övertala dem som inte vill bli övertygade.
Migrationsramverket är den första överenskommelsen mellan regeringar som syftar till att täcka alla aspekter av global migration och till att vara en plattform för samarbete kring dessa frågor. Grunden utgörs av den deklaration för flyktingar och migranter som antogs av FN:s generalförsamling i New York 2016.
Mötet i Marrakech har föregåtts av långa diskussioner och konsultationer mellan medlemsländer och andra aktörer – myndighetsföreträdare, civilsamhälle, privata och offentliga sektorer, samt migranter.
Louise Arbour understryker att ramverket inte innebär att människor får rätt att emigrera, eller att deltagande länder gör några åtaganden. Hon säger att det inte handlar om ett juridiskt bindande avtal.
– Den slår uttryckligen fast att staterna har rätt att på egen hand skilja på reguljära och irreguljära migranter, i enlighet med existerande lagar. Det är inte min tolkning av texten, det är texten.
Hon påpekar att det är överraskande att det spridits så mycket felaktig information om ramverket och dess text.
USA meddelade tidigt att de inte tänkte underteckna överenskommelsen, medan ett flertal andra länder senare sedan meddelade samma sak, däribland Ungern, Tjeckien, Polen och Slovakien. Sammanlagt valde ett tiotal länder att ställa sig utanför.
– Det är beklagligt när en stat drar sig ur en multilateral process kring en global fråga. Det är särskilt beklagligt när en stat drar sig ur en överenskommelse som man strax innan var med och aktivt förhandlade fram, säger Louise Arbour.
Avhoppen och de negativa kommentarerna kring ramverket oroar även företrädare för en del organisationer. Carolina Gottardo, som är ordförande för Jesuiternas flyktinghjälp i Australien, säger att många är bekymrade över den felaktiga information som spridits om överenskommelsen.
– Det är er roll inom medierna att rapportera baserat på fakta, och inte på politiska ideologier. Undvik att göra uppdelningar mellan ”goda” och ”dåliga” människogrupper, säger Carolina Gottardo.
Ramverket berör 23 områden kring migration och lyfter fram generella mål och möjliga åtgärder som staterna kan välja att använda sig av i genomförandet av sin migrationspolitik. Louise Arbour understryker att genomförandet av ramverket fortfarande står inför många hinder.
– Det gäller inte minst de giftiga, illa underbyggda narrativ som allt för ofta omgärdar frågor om migranter.
Många deltagare vid mötet i Marrakech påpekar att i en tid av sociala medier och med en polariserad politisk miljö kan det få en avgörande betydelse hur och på vilket sätt saker förs fram. Inte minst gäller det frågor om migration.
