Massdöden bland korallerna i Stora barriärrevet utanför östra Australien under värmeböljan 2016 var långt värre än vad man hittills trott. Nästan en tredjedel av revet har förändrats i grunden, enligt en ny studie.
AUSTRALIEN • Ytvattentemperaturerna vid revet var långt högre än normalt under många veckor i början av 2016, delvis som ett resultat av en ovanligt kraftig variant av väderfenomenet El Niño.
Mellan januari och april var temperaturerna i ytvattnet drygt en grad Celsius över det normala. Väldigt snart noterade forskare tecken på värmestress i korallkolonierna.
I den nya studien, som publiceras i Nature, konstaterar man att följderna blev svårare än väntat, framför allt i den nordligaste delen av revet.
Egentligen är inte Stora barriärrevet ett enda rev, utan ett system med 3 863 separata rev. Av dessa skadades runt en tredjedel mycket svårt av värmestressen.
Många koraller dog ögonblickligen när vattnet blev varmare, andra dog efter en längre tids dödskamp. På de flesta håll var processen möjlig att beskåda genom den blekning som korallerna utsattes för i samband med värmestressen.
Forskarna konstaterar att det är osannolikt att reven skulle kunna återhämta sig fullständigt, med tanke på att fler värmeepisoder är att vänta de närmaste åren.
Fakta: Extrema ytvattentemperaturer
Ytvattentemperaturerna i världshaven har stigit med i genomsnitt en grad sedan slutet av 1800-talet. Resultatet har blivit allt fler och allt längre perioder med extremt höga temperaturer.
Effekterna har varit påtagliga i många delar av oceanerna.
Undervattensskogar av brunalger, kelp, har dött, korallrev har blekts, och massdöd på grund av värmestress har noterats bland svampdjur och havssnäckor. Samtidigt har flera fiskarters utbredningsområden förskjutits, vilket har lett till att vissa fiskevatten har stängts för fiske.
Källa: Nature Communications
