Stora protester har de senaste veckorna genomförts i Brasilien till stöd för den nu fängslade expresidenten Luiz Inácio Lula da Silva. Våldsamma inslag som stenkastning, vägspärrar och även skottlossning har skapat en oro för mer våld riktat mot politiker och journalister inför valet i oktober.
BRASILIEN • Den 27 mars besköts den karavan som expresidenten ledde genom södra Brasilien, dock utan att någon skadades. Och under de demonstrationer som hölls till stöd för Luiz Inácio Lula da Silva attackerades också journalister. Under bara några dagar registrerade det brasilianska Pressförbundet ABI 17 olika händelser där journalister attackerades, hotades eller hindrades från att göra sitt jobb.
ABI varnar för att den upptrissade stämningen kan hota yttrandefriheten under upptakten till höstens val. Brasiliens nationella jorunalistfederation, Fenaj, menar att detta är en utveckling som går bakåt efter en tid av ökad öppenhet och säkerhet.
– Tendensen de senaste åren var varit en minskning av våld riktat mot journalister, säger Maria José Braga, ordförande för Fenaj.
2017 genomfördes 99 attacker mot journalister i landet vilket var nästan 40 procent färre än 2016, enligt Fenajs årsrapport om våld mot journalister.
– 2018 har vi ett helt annat politiskt scenario där landet i det närmaste befinner sig i undantagstillstånd och där lagstiftare, rättssystem och media har varit delaktiga, vilket kan leda till fler attacker mot journalister, säger hon till IPS.
Maria José Braga anser att avsättningen av landets förra president Dilma Rousseff för två år sedan var en slags kupp i vilken domare och större medier deltog. Den åsikten delas av en stor del av vänsterfalangen i Brasilien, särskilt Arbetarpartiet PT, det parti Dilma Rousseff tillhörde och som har grundats av Lula da Silva.
– Sedan dess har institutioner och hela rättssystemet hotats, inklusive yttrandefriheten, sociala rörelser och hela samhället och det leder till ökat våld, säger Maria José Braga.
– Den främsta källan till aggression mot journalister efter 2013 har varit staten, dess säkerhetsstyrkor och även rättssystemet som har genomfört åtgärder som minskat pressfriheten, säger hon.
Sociologen Fatima Pacheco Jordão, som är specialiserad på opinionsbildning, säger att Brasilien sex månader före valet befinner sig i ett mycket spänt politiskt läge vilket ökar rädslan och risken för våld.
– Den starka polariseringen mellan vänster och höger, som underblåses av regeringens impopularitet och osäkerheten inför höstens val, ökar pessimismen. Men så snart det står klart vilka som kandiderar och valprocessen är i gång kommer spänningarna att minska, säger hon.
Lula da Silva kommer inte tillåtas att ställa upp i valet på grund av att han är dömd för korruption. Sociologen menar att det kan komma att minska polariseringen eftersom expresidenten var mer populär än sitt parti, PT.
De väljare som stödjer Lula da Silva som president – omkring 35 procent enligt de senaste opinionsundersökningarna – kommer troligen att splittras på flera olika kandidater när det står klart vilka som ställer upp i presidentvalet, menar Fatima Pacheco Jordão.
Våldet mot politiker och journalister har också skördat dödsoffer. Den 14 mars skakades landet av dödsskjutningen av vänsterpolitikern Marielle Franco i Rio de Janeiro. Många misstänker att motivet för mordet var att hon hade anklagat polisen för utomrättsliga avrättningar i fattiga områden i Rio och hittills har mordet på henne inte klarats upp.
– Våld och mord tenderar att vara vanligare i samband med lokalval än vid nationella val, säger Felipe Borba som undervisar i politik vid det federala universitetet i Rio de Janeiro.
Han har skrivit en rapport om 79 politiska kandidater som mördats i Brasilien mellan 1998 och 2016. Av offren deltog 63 i lokalval i mindre städer. Men situationen inför höstens val är oförutsägbart med tanke på polariseringen mellan ideologiskt motsatta strömningar, vilket kan leda till våld, menar han.
– Det kommer att avgöras av hur de mest radikala kandidaterna agerar. De kan underblåsa fiendskap, säger Felipe Borba.
Han nämner den före detta kaptenen Jair Bolsonaro som kandidaterar för yttersta högern och som ligger på andra plats i opinionsmätningarna. Jair Bolsonaro har öppet försvarat militärdiktaturen 1964-1985, även bruket av tortyr, och är mycket kontroversiell.
