Kan 23 vackert formulerade men icke-bindande punkter skapa ordning och reda i den globala migrationen?
FN:s nya ramverk om migration skapar debatt och har drabbats av avhopp – redan innan det är antaget.
MIGRATION Det senaste landet att sälla sig till skaran av avhopparländer är Slovakien vars premiärminister säger att han inte skriver under på beskrivningen att migration ”generellt är ett positivt fenomen”.
Ramverket, som är tänkt att ge länder riktlinjer i migrationsfrågor, ska godkännas vid ett högnivåmöte i Marrakesh i Marocko den 10-11 december och kort därefter antas av FN:s generalförsamling. Det sker drygt två år efter att USA:s dåvarande president Barack Obama stod värd för ett flyktingtoppmöte i New York och drev på generalförsamlingen att rösta igenom New York-deklarationen för flyktingar och migranter – den skrivning som ledde till ramverkets tillkomst.
Ryktesspridning
Men USA:s nuvarande president Donald Trump drog sig ur samarbetet i december i fjol med förklaringen att avtalet hotar landets suveränitet. Och Australien samt flera europeiska länder har följt efter.
– Avtalet utnyttjas i politiskt syfte, för om man tittar på den interna debatten i de här länderna är det väldigt lite innehåll som lyfts fram. I stället sker ett slags ryktesspridning, säger Andrea Spehar, docent i statsvetenskap och föreståndare för Centrum för global migration vid Göteborgs universitet.
– Egentligen innehåller avtalet ingenting nytt i förhållande till de konventioner som redan finns för att skydda migranter, hävdar hon.
Öppna gränser?
Några av de punkter som kritiker reagerat på handlar om att det ska bli billigare för migranter att föra över pengar till sina hemländer, att migranter som utsätts för människohandel ska ha rätt till skydd samt att medlemsstaterna ska arbeta för en objektiv debatt om migration i medier.
Men enligt Spehar är det framför allt hur avtalet uppfattas på generell nivå som lett till motstånd. I introduktionen slås fast att samarbete är nödvändigt för att kunna hantera framtida migrationsutmaningar – men också för att kunna ta del av de positiva effekter som kommer med ökad rörlighet.
– Det uppfattas som att man uppmanar till rörlighet. Vissa länder hävdar att man slut kommer att bli tvingade till att öppna sina gränser – vilket inte alls stämmer eftersom avtalet inte är bindande, säger hon.
Hårt kritiserat
I Sverige har det varit förhållandevis tyst om migrationsavtalet som även kallas Global Compact. TT har sökt justitiedepartementet för frågor om ramverket och vem som kommer att representera Sverige i Marrakesh, men utan framgång. På regeringens hemsida står dock att regeringen stödjer antagandet av ramverket då det ”utgör en grund för förstärkt samarbete kring migration inom FN”.
Moderaterna anser att informationen till riksdagen om förhandlingarna varit otillräcklig och kallade i veckan den tillfälliga regeringen till ett möte i utrikesutskottet.
– Det är alldeles uppenbart att det nu förekommer en allmän diskussion, inte bara här i Sverige utan också i många andra länder. Och då är det viktigt att man har fakta och kunskap på bordet, säger Hans Wallmark, som är Moderaternas utrikespolitiske talesperson och ordförande i utskottet.
Trots att det blev ett långt utskottsmöte finns många frågetecken kvar, hävdar han.
– Det stora är ju egentligen den totala avsaknaden av konsekvensbeskrivning.
Ramverket är inte bindande men vi tycker ändå att man behöver ställa sig frågan vad det kan innebära för svensk del, säger Wallmark.
Bakgrund: FN:s ramverk om migration
I dag finns över 258 miljoner migranter världen över och siffran väntas öka till följd av klimatförändringar, konflikter, ekonomisk ojämlikhet och handel.
I september 2016 enades FN:s generalförsamling om att det behöver skapas en gemensam migrationsöverenskommelse. Något som nu – två år senare – utmynnat i Global Compact for Safe, Orderly and Regular Migration (på svenska ungefär Den globala uppgörelsen för en säker, ordnad och reguljär migration).
Texten blev färdig i juli i somras och ska godkännas av en majoritet av medlemsländerna vid en högnivåkonferens i Marrakesh i Marocko den 10–11 december. Därefter, senare i december, antas migrationsramverket formellt som en resolution av FN:s generalförsamling i New York. USA, Australien och flera europeiska länder – Slovakien, Ungern, Bulgarien, Polen och Österrike – har dragit sig ur överrenskommelsen.
”Den globala pakten för en säker, ordnad och reguljär migration” är ett så kallat icke rättsligt bindande dokument där medlemsländerna åtar sig att följa 23 punkter. Bland annat att:
• Samla in och utnyttja statistik som grund för evidensbaserad migrationspolitik
• Minimera de negativa och strukturella faktorer som tvingar människor från att fly sina hemländer
• Säkerställa att alla migranter har dokumentation
• Förbättra tillgängliga och flexibla vägar för reguljär migration
• Förstärka det transnationella arbetet mot människohandel
• Använda sig av förvar endast som en sista utväg samt arbeta för andra alternativ
• Erbjuda grundläggande samhällsservice för migranter
• Få bort alla former av diskriminering och främja en objektiv samhällsdebatt om migration
• Erbjuda snabbare, säkrare och billigare sätt för migranter att föra över pengar till sina hemländer
• Samarbeta för att skapa ett säkert och värdigt återvändande
Källa: Global Compact for Safe, Orderly and Regular migration, FN