Minst 7 600 svenskar dör i förtid varje år på grund av luftföroreningar, visar forskning. Det är nästan dubbelt så många som man tidigare trott.
SVERIGE På senare tid har en mängd rapporter visat på luftens betydelse för vår hälsa. Nu senast visade amerikansk forskning att luftföroreningar förkortar människors förväntade livslängd globalt sett med i genomsnitt 1,8 år. Dessförinnan konstaterade den europeiska miljöbyrån EEA att tusentals européer dör i förtid till följd av förorenad luft.
I internationella jämförelser brukar Sverige oftast ligga bra till. Exempelvis hamnade Sverige bäst av alla EU-länder i en rapport från september.
Men skenet bedrar. I Sverige dör långt fler av luftföroreningar än vad de internationella jämförelserna visar.
– Globala beräkningar görs ofta med grov geografisk upplösning och grova data. Dessutom tar man oftast inte hänsyn till olika sorters partiklar. I dessa jämförelser brukar Sverige hamna lågt. Men när vi räknar med mer detaljerad information ser vi att antalet personer som dör i förtid på grund av luftföroreningar i Sverige är betydligt fler, säger Bertil Forsberg, professor i miljömedicin vid Umeå universitet, till TT.
Många sjukdomar
Nyligen presenterade han och hans kollegor vid Umeå universitet tillsammans med IVL Svenska Miljöinstitutet en beräkning som visar att cirka 7 600 svenskar dör i förtid på grund av förorenad luft.
– Det är dubbelt så många som i andra beräkningar, säger Bertil Forsberg.
Men luftföroreningar leder inte främst till förtida död i lungsjukdomar, vilket man kanske skulle kunna tro, utan i hjärt-kärlsjukdomar, som hjärtinfarkt och stroke. Först därefter kommer lungsjukdomar, som lungcancer.
– Det finns forskning som visar att luftföroreningar också orsakar diabetes, demens, lägre födelsevikt och för tidiga förlossningar, men kring dessa orsakssamband finns fortfarande en diskussion, säger Bertil Forsberg.
Färre partiklar
I Sverige precis som i andra länder är luften som sämst i storstäderna och i dessa är det framför allt kvävedioxid och partiklar som är ett problem. De senare definieras utifrån partikelstorleken och brukar delas upp i antingen PM10 eller PM2,5, det vill säga partiklar som är mindre än 10 respektive 2,5 mikrometer.
Det finns ett omfattande regelverk och gränsvärden för hur mycket föroreningar som luften får innehålla.
Enligt Helena Sabelström, handläggare på Naturvårdsverket, har halterna av luftföroreningar gått ner de senaste åren. Exempelvis klarar alla kommuner förutom Gotland numera gränsvärdena för partiklar.
– Det är positivt. Samtidigt ska man komma ihåg att det inte finns någon undre gräns, det vill säga någon nedre gräns, där partiklar inte har någon hälsoeffekt. Halterna av kvävedioxid är fortfarande ett problem på många platser, framför allt i storstäderna, säger hon.
Men även om halterna av luftföroreningar minskat är den mängd föroreningar som befolkningen utsätts för densamma. Detta beroende på urbaniseringen och förtätningen av storstäderna.
Fakta: Läget avgörande
Generellt sett finns det stora skillnader mellan stad och landsbygd vad gäller luftföroreningar, framför allt vad gäller partiklar och kvävedioxid. Men det finns också stora skillnader i en och samma stad. Ibland kan det handla om endast några meter, berättar Helena Sabelström, handläggare på Naturvårdsverket.
Bostadens läge är helt avgörande för den exponering som man utsätts för. Föga förvånande är fönster och/eller balkong ut mot gatan sämre än mot en bakgård eller park. Och ju mer trafikerad gatan är, desto sämre blir luften. Ett lägre läge i fastigheten är också sämre än ett högre. Enligt reglerna ska mätningarna ske på en till fyra meters höjd, eftersom luftföroreningarna är som störst där.
Utifrån lokala mätningar har många kommuner låtit göra modelleringar där det framgår hur luften antas se ut i olika delar, på olika gator samt under olika tider på året och under dygnet.
Källa: Naturvårdsverket
