EU-länderna fortsätter att skynda långsamt när det gäller att enas om framtida asyl- och migrationspolitik.
Migrationsminister Heléne Fritzon (S) håller ändå hoppet uppe.
– Det finns en insikt om att klockan faktiskt är fem i tolv i förhandlingarna, säger Fritzon i Luxemburg.
EU Flera av de tyngsta migrationsministrarna fanns inte på plats när läget för de sju stora EU-förslagen på asyl- och migrationsområdet diskuterades ännu en gång på fredagen.
Bland dem som valde att stanna hemma fanns exempelvis Italiens Matteo Salvini, som annars högljutt och flitigt brukar berätta vad de andra borde göra.
Å andra sidan blev det som väntat inga genombrott i förhandlingarna heller den här gången.
Sprickan är fortsatt djup mellan främst länderna i väst och öst – som är för och emot tanken på att omfördela asylsökande mer jämnt över medlemsländerna vid ett krisläge liknande det som rådde under sommaren och hösten 2015.
"Flyttat framåt"
Heléne Fritzon försöker ändå vara optimist.
– Det är klart att det fanns fortfarande stora skillnader i uppfattningarna bland medlemsstaterna, men det fanns också en väldigt djup insikt i att vi måste kompromissa. Så jag vill ändå säga att det fanns en insikt och ett allvar i dagens samtal, säger Fritzon.
Om det räcker för att hinna fram till ett beslut före årsskiftet återstår dock att se.
– Vi var flera som gjorde bedömningen att vi har flyttat positionerna framåt. Vi har ett eller två möten kvar under hösten då vi har möjlighet att komma till någon form av kompromiss. Jag tror att man faktiskt med allvar tar sig an den här uppgiften, säger Fritzon i Luxemburg.
Gränsvakter
Desto snabbare tycks det i stället gå att samsas om andra förslag på området. Parallellt med migrationsdiskussionen talade justitieminister Morgan Johansson (S) och hans kollegor om planerna på att kraftigt utöka EU:s gränsbevakningsstyrka Frontex till 10 000 man redan inom några år.
– Det finns ett starkt stöd för principen om att inrätta en sådan här stående styrka. Sedan finns det en diskussion om hur stor den här styrkan i så fall ska vara och vilket mandat kommer den att ha. Den diskussionen återstår, säger Johansson i Luxemburg.
Fakta: EU:s nya asyl- och migrationspolitik
Sju förslag som lades av EU-kommissionen under 2016 behandlas sedan lång tid tillbaka av EU-länderna och EU-parlamentet:
* Förslag om en reviderad Dublin-förordning (kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en asylansökan).
* Normer för mottagande av asylsökande, inklusive frågan om säkra länder.
* Förslag om när personer ska anses berättigade till internationellt skydd och hur länge de ska få uppehållstillstånd.
* Gemensamma regler för hur skyddet i EU ska fungera.
* Databaser för jämförande av fingeravtryck och identifiering av asylsökande.
* Skapa en gemensam asylbyrå.
* Nya ramar för vidarebosättning (kvotflyktingar).
EU-parlamentet har enats om sin linje i samtliga förslag. EU-länderna har för sin del ännu inte ännu slagit fast någon gemensam syn kring flera av de mer laddade förslagen – exempelvis Dublin-regler och uppehållstillstånd.
