Politikerna struntar i den massiva utflyttningen och de ekonomiska problemen för att i stället fokusera på att vinna mark för sin egen etniska grupp. I Bosnien-Hercegovinas val har de traditionella frågorna lyst med sin frånvaro – och gamla motsättningar kommer upp till ytan i det unga landet.
BOSNIEN-HERCEGOVINA När kriget i Bosnien-Hercegovina avslutades 1995 skapades ett tredelat presidentskap. En representant för bosnienserberna, en för bosnienkroaterna och en för den muslimska gruppen, bosniakerna, fick dela på ledarskapet. Tanken var att modellen skulle ena de olika folkgrupperna, som stridit mot varandra i det brutala kriget.
Men 23 år efter krigets slut är så inte fallet.
– Polariseringen i samhället ökar och den politiska debatten präglas också av det och i allt högre grad – igen – av etniska motsättningar, säger Anna Sundström, generalsekreterare för Palmecentret, precis hemkommen från Sarajevo.
Ingen sakpolitik
Vallokalerna har stängt i Bosnien-Hercegovina och i stället för att prata sakpolitik har kandidaterna ägnat valrörelsen åt att försöka vinna väljare på gamla krigsskador och en ökande polarisering. Människor i huvudstaden upplever att den politiska debatt som pågår påminner om den strax före krigsutbrottet, enligt Sundström.
– Det är bara ett fåtal av de 70 partierna som kandiderar till parlamentet som försöker att ens prata om politiska frågor eller har ett politiskt program, även bland de etablerade partierna.
Bosnien är ett av Europas fattigaste länder och tampas med stora bekymmer, inte minst ekonomiska sådana. Under förra året lämnade var 20:e person landet, enligt Palmecentret. Framtidstron är svårt naggad i kanten, framför allt bland unga.
– Man räknar med att ha en jättestor arbetskraftsbrist, bara inom några år, säger Sundström.
Av de politiker som kandiderar till den tredelade presidentposten förespråkar flera ett större självstyre för just sin etniska grupp. Någon timme innan det officiella valresultatet presenterats – vilket väntas natten mot måndagen – rapporterade Reuters att nationalisten Milorad Dodik, kommer att vinna den serbiska stolen. Uppgiften bygger på ett uttalande från Dodiks parti när 72 procent av rösterna hade räknats på söndagskvällen.
Milroad Dodik har inte gjort någon hemlighet av att han vill att den serbiska delen av Bosnien ska bryta sig fri.
"Utmattade och cyniska"
Den bosnienkroatiska kandidaten Dragan Covic är ett exempel på hur retoriken från den kroatiska minoriteten har blivit allt med högljudd under senare år. Han kräver en självstyrande del för bosnienkroaterna, som nu samsas i en federation med landets muslimska befolkning.
– Det möjliggörs av en allt mer auktoritär regering i grannlandet Kroatien, som legitimerar den typen av politisk strömning, säger Anna Sundström.
– Människor i Bosnien känner sig utmattade och cyniska. De ser ingen lösning eftersom de politiska låsningarna är så svåra.
Fakta: Bosniens politik
Bosnien-Hercegovina har ett statsskick som kom till för att sätta punkt för det blodiga inbördeskriget 1992–1995. Författningen är en del av fredsuppgörelsen, Daytonavtalet, och innebär att landet är uppdelat i två självstyrande delar: det serbdominerade Republika Srpska och det bosniakisk-kroatiska Federationen Bosnien och Hercegovina.
De två entiteterna hanterar flertalet regeringsfunktioner medan centralregeringen är svag. Bosnien styrs i praktiken fortfarande till viss del av det internationella samfundet.
Konstruktionen med två entiteter är komplex och innebär att det finns president, parlament och regering både på nationell nivå samt i de båda landsdelarna. I söndagens val röstar man om president och parlament på båda nivåer.
En stor mängd politiska partier har ställt upp i valet. Valet 2014 resulterade i ett fragmenterat parlament där tolv partier delade på de 42 platserna. Resultatet blev politiskt dödläge och inget tyder på bättre förutsättningar inför årets val.
Källa: Landguiden
