Ett år har gått sedan metoo-rörelsen sattes i rullning. Två enkla ord, ”jag också”, fick en betydelse som ingen hade kunnat förutspå. Det som skedde var historiskt – och har lett till verklig förändring, anser sjuksköterskan Maria Smitmanis Lyle.
SVERIGE – Den absolut viktigaste konsekvensen av metoo-uppropen är att kvinnor blir trodda. En annan viktig vinst är att kvinnor har börjat prata med varandra. Det är mer accepterat att prata om sexuella trakasserier och övergrepp och det finns en stor styrka i uppbackningen jämfört med tidigare, säger hon.
Bomben som briserade när New York Times den 5 oktober 2017 publicerade anklagelser mot Harvey Weinstein om sexuella trakasserier och övergrepp från en mängd kvinnor, skakade snart om världen.
Även i Sverige ledde rörelsen till upprop under hashtaggen #metoo på sociala medier, där kvinnor i alla åldrar och yrken vittnade om sexuella trakasserier. Anonyma män men också en rad medieprofiler pekades ut med flera rättsliga efterspel som följd, där inte ens statustyngda Svenska Akademien slapp undan.
Tas på allvar
Vårdanställda samlades i uppropet #nustickerdettill, som 1 309 personer skrev under. Maria Smitmanis Lyle var en av alla dem som såg till att det fick spridning.
– Jag tycker definitivt att det lever vidare och har börjat sätta sina spår, om än i en kanske långsammare takt än vad man hade hoppats på.
En viktig förändring är att många arbetsgivare börjat ta vittnesmål om sexuella trakasserier på allvar, anser hon.
– Sedan behövs riktlinjer för hur man ska gå tillväga om man får kännedom om händelser och säkerställa att de faktiskt följs. Man behöver också arbeta aktivt förebyggande. Det ska upp vid nyanställningar, medarbetarsamtal och arbetsplatsträffar vilka beteenden som är acceptabla och vilka som inte är det.
Har hållit tyst
Också i hotell- och restaurangbranschen har metoo satt spår, anser förbundsordförande Malin Ackholt, Hotell- och restaurangfacket.
– Det här har betytt att medlemmar vågar säga ifrån mot beteenden från gäster och arbetskamrater som inte är okej. Det har blivit legitimt att säga ifrån, säger hon.
Särskilt viktigt är detta för dem som inte har fasta anställningar, som tidigare i allt för många fall har hållit tyst av rädsla för att förlora jobbet, menar hon.
Lena Svenaeus, rättssociolog och tidigare Jämo, tycker sig se en sann vilja att få slut på tystnadskulturen.
– Det kom i gång ett stort antal bra initiativ på arbetslivets område. De fackliga organisationerna och även många arbetsgivare tog på stort allvar att man måste ha fungerande rutiner för att hantera sexuella trakasserier.
"Återstår att se"
Metoos uppkomst var mycket viktig, men vad det leder till rent konkret får framtiden och forskningen utvisa, anser hon.
– Huruvida det var den omvälvande revolution som många vill beteckna den som, återstår att se. Man trodde till exempel när man fick jämställdhetslagen att man skulle kunna utrota köns- och lönediskriminering och det har man än så länge inte kunnat, säger Lena Svenaeus.
Som konkreta framsteg pekar hon ut bland annat att samtyckeslagstiftningen röstats igenom av riksdagen i år.
– En i lagstiftningen ändrad syn på våldtäktsbrottet är något positivt som hänt, liksom engagemanget för rutiner på arbetsplatser. Det finns ett starkt intresse och fokus på problematiken, och där har media haft en stor betydelse.
Bakgrund: Detta ledde Weinstein-skandalen till
Harvey Weinstein
Den 5 oktober rapporterar New York Times att en mängd kvinnor anklagar filmproducenten Harvey Weinstein för sexuella trakasserier och övergrepp. De ska ha pågått i decennier.
Skådespelare som Angelina Jolie, Gwyneth Paltrow, Ashley Judd och Cara Delevingne träder fram och berättar att de trakasserats av Weinstein. Flera kvinnor, bland dem skådespelarna Rose McGowan och Lysette Anthony anklagar Weinstein för våldtäkt.
Flera personer i Weinsteins närhet lämnar sina uppdrag, hans advokat vill inte längre företräda honom, hans fru lämnar honom och han tvingas lämna filmbolaget han själv grundat. Han utesluts från Oscarsakademin och den brittiska filmakademin Bafta.
En hashtagg föds
Internet svämmar över av berättelser om sexuella trakasserier. Inte bara i filmbranschen utan på arbetsplatser, lokaltrafik, mataffärer, joggingspår och lekplatser.
”Om alla kvinnor som har blivit sexuellt trakasserade skriver ’jag också’ som status, kanske människor kan förstå omfattningen av problemet”, skriver skådespelaren Alyssa Milano på Twitter den 15 oktober.
Gensvaret blir enormt. Hashtaggen #metoo får ett eget liv.
#metoo når Sverige
Ett drygt dygn senare exploderar #metoo även i svenska sociala medier. På Twitter, Facebook och Instagram vittnar kända och okända kvinnor om sexuella trakasserier och övergrepp. Bland dem finns konstnären Stina Wollter, komikern Karin Adelsköld, programledaren Jessica Almenäs och artisten Sarah Dawn Finer.
Utrikesminister Margot Wallström hyllar kampanjen och efterlyser politiska åtgärder.
Vi måste fundera på hur vår lagstiftning ser ut, säger hon och erkänner att hon har personliga erfarenheter av sexuella trakasserier.
Mediemän pekas ut
I den svenska kampanjen pekas mediebolags medarbetare ut för att ha gjort sig skyldiga till trakasserier och övergrepp. Aftonbladet, TV4 och SVT startar utredningar av några av sina egna medarbetare. Ett par av fallen leder till åtal, men männen frias.
Även kvinnor i it-branschen vittnar om övergrepp och trakasserier.
Tekniksajten Breakit publicerar vittnesmål från 22 kvinnor som vittnar om en bransch präglad av kvinnoförakt och manliga rum.
En vd för ett svenskt teknikbolag vittnar om hur hon som enda kvinna vid styrelsemöten blir kallad för ”lilla gumman” när hon ifrågasätter styrelseordföranden. En man skickar också en bild av sitt könsorgan till henne.
Svenska Akademien
I slutet av november 2017 vittnar 18 kvinnor i Dagens Nyheter om hur de utsatts för sexuella trakasserier och övergrepp av den så kallade kulturprofilen. Mannen har nära band till Svenska Akademien och en advokatbyrå får i uppdrag att utreda hans kopplingar till ledamöterna.
Knappt ett år senare döms kulturprofilen till två års fängelse för ett fall av våldtäkt, en dom som anses som viktig för metoo-rörelsen.
Extramiljoner till kvinnojourer
Regeringen och Vänsterpartiet tar våren 2018 fram åtgärder för 120 miljoner kronor i vårbudgeten. Fokus läggs bland annat på arbetsmiljö och undervisning om sex- och samlevnad i skolan.
I augusti 2018 meddelar regeringen att man vill skärpa sanktionerna mot arbetsgivare som inte tar krafttag mot diskriminering och trakasserier. Regeringen skjuter också till 50 miljoner kronor extra för 2018 till kvinnojourernas arbete.
Den svenska metoo-rörelsen får Sociala medier-priset på 100 000 kronor.
Allt fler tjejer anmäler sexuella trakasserier eller sexism på nätet, visar undersökningar av Statens medieråd, och samtalen till Kvinnofridslinjen ökar efter Metoo.
