SVERIGE • Myndigheten Forum för levande historia har sedan 2016 i uppdrag av regeringen att samordna och följa upp den nationella planen mot rasism och hatbrott.

Under fredagen presenterade man sin årliga redovisning till regeringen, och det är sammantaget ingen munter historia.

Ett femtontal myndigheter ingår i dag i arbetet mot rasism och hatbrott som följs upp av Forum för levande historia, bland annat Diskrimineringsombudsmannen och Skolverket. Deras svar tillsammans med 25 ideella organisationer – som romska, judiska och muslimska grupper – utgör rapporten.

– Regeringen behöver konkretisera mer vad man behöver uppnå med den nationella planen mot rasism, säger Ingrid Lomfors, överintendent på Forum för levande historia.

– Det är en ganska samstämmig bild när vi får in svaren från myndigheterna men även från civilsamhället.

När Forum för levande historia är ute och utbildar myndigheterna och bland annat pratar om rasism ur ett historiskt perspektiv så efterfrågar många uppföljningar och kontinuitet. Kunskapen om rasism är ganska liten i dag, enligt Ingrid Lomfors.

– Rasismen är ett stort samhällsproblem. Den ligger latent i samhället. Den har alltid funnits, den kallas för olika saker vid olika tider och tar sig olika uttryck. Och bara det behöver vi vara medvetna om, att den kan vara svår att identifiera och gömma sig.

Hon föreslår att fler myndigheter ingår i den nationella planen, och två tänkbara myndigheter som nämns rapporten är Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.

– De träffar ju personer som känner sig eller är utsatta, säger Ingrid Lomfors.

Hon vill inte sticka ut hakan och kritisera regeringens arbete mot rasism och hatbrott men säger att en stor del av civilsamhället vittnar om att rasismen knappast har minskat.

Flera utsatta grupper känner också ett lägre förtroende för det offentliga samhället än andra svenskar, vilket hon beskriver som ”alarmerande”.

– Det är en signal om hur viktigt det är att det offentliga tar sitt ansvar i den här frågan, säger Ingrid Lomfors.