Den djupa politiska krisen i Nicaragua är långt ifrån en lösning. Regeringen vägrar att vika sig efter månader av protester – och har nu olagligförklarat stökiga manifestationer.
NICARAGUA Under det senaste halvåret har våldet i Nicaragua skördat över 300 människors liv, enligt människorättsorganet CIDH.
Enligt regeringen rör det sig dock om 197 döda och president Daniel Ortega insisterar på att protesterna i själva verket är att betrakta som ett försök till statskupp.
I fredags kom ett torrt konstaterande från landets polismyndighet, som kan få stor betydelse för oppositionen. I ett uttalande slår man fast att personer och organisationer som sammankallar till de ”illegala oroligheter där man begått och försökt att begå brottsliga och destruktiva handlingar” kommer att hållas juridiskt ansvariga för detta.
Bland andra CIDH tolkar detta som ett allmänt förbud mot oppositionella manifestationer och beskriver det som ett brott mot grundläggande demokratiska rättigheter, skriver BBC Mundo.
Polisen, å sin sida, pekar på en ung mans död under en protest för att försvara sitt beslut. Enligt militären var det kriminella personer som var ansvariga för att 16-åringen föll offer för skottlossning under protestmarschen. Hans familj har dock lagt skulden hos kravallpolisen och paramilitära grupper.
Oroligheterna i Nicaragua inleddes den i april i samband med protester mot en senare skrotad förändring av landets pensionssystem. Protesterna växte sedan till allmänna missnöjesyttringar mot den alltmer auktoritäre presidenten, som styrt landet sedan 2007.
Bakgrund: Konflikten i Nicaragua
Mellan 1936 och 1979 var Nicaragua en diktatur. Diktaturen besegrades av sandinistgerillan, där nuvarande presidenten Daniel Ortega var en av ledarna.
Ortega har under sina totalt 22 år vid makten tagit steg mot ett mer auktoritärt ledarskap, bland annat har han ändrat grundlagen för att förlänga sitt presidentskap.
Protesterna som nu pågår startade i april som ilska mot förändringar i pensionssystemet.
President Ortega har avvisat demonstranternas krav om att tidigarelägga presidentvalet.
Samtidigt ökar pressen på Nicaragua, både från de sydamerikanska ländernas samarbetsorgan men också från FN. Landets ekonomi tar stryk och en färsk rapport från Internationella valutafonden, IMF, visar att Nicaragua också kan dra med sig resten av Centralamerika.
