Spridningen av tropiska sjukdomar ökar i Europa och utvecklingen riskerar att förvärras i klimatförändringarnas spår. Det varnar experter för.
EUROPA Denna sommar har Europa upplevt rekordhöga temperaturer, svåra stormar och skogsbränder. Men kontinenten har även drabbats av ett ökat antal fall av Västra Nilen-viruset, en sjukdom som fram till i början av september lett till 71 dödsfall, men också till en spridning av den potentiellt dödliga bakterien vibrio, som frodats i Östersjöns ovanligt varma vatten och kan förorsaka badsårsfeber.
Västra Nilen-viruset sprids av myggor och kan förorsaka neurologiska sjukdomar och leda till döden medan olika former av vibriobakterier kan orsaka hudsjukdomar som kan leda till blodförgiftning, eller maginfektioner.
Samtidigt har det kommit varningar om att klimatförändringarna ökar riskerna för de sjukdomar som sprids av fästingar och av myggor som kan sprida zikavirus, dengue- och chikungunyafeber.
Experter menar att klimatförändringarna bara är en av de faktorer som ökar antalet fall av tropiska sjukdomar i Europa, medan ökat resande, urbanisering och andra faktorer också spelar in. Men de understryker också att stigande temperaturer, kraftig nederbörd och fuktighet gör det lättare för myggor och andra smittbärare att spridas, överleva och sprida infektioner.
Samtidigt tycks det ökande antalet fall av vibrioinfektioner som rapporterats från Östersjön direkt hänga samman med förhöjda havstemperaturer.
– Uppvärmningen av Östersjön är tydligt kopplad till klimatförändringar och ökningen av vibriobakterier hänger samman med de stigande yttemperaturerna, säger Jan Semenza, som är tillförordnad chef för Europeiska smittskyddsinstitutet, ECDC, till IPS.
Han menar att det finns en risk för att antalet fall av dessa infektioner kommer att fortsätta att öka i framtiden.
Anne Stauffer är strategichef för organisationen Health and Environment Alliance, Heal, som arbetar med frågor kring hur klimatförändringarna påverkar folkhälsan. Hon säger till IPS att den rekordvarma sommaren har fått konsekvenser.
– Denna sommars värmeböljor har verkligen fått människor att inse att klimatförändringarna är verkliga i Europa och att de bär med sig faror.
Samtidigt menar hon att många fortfarande saknar kunskaper om de hälsofaror som klimatförändringarna innebär för Europa.
Även experter på tropiska sjukdomar menar att många inte känner till de sjukdomar som finns i vissa europeiska länder. Rachel Lowe, som är biträdande professor vid London School of Hygiene and Tropical Medicine, säger:
– Många i exempelvis Storbritannien tänker nog inte på Västra Nilen-viruset när de reser till Rumänien.
Vissa tropiska sjukdomar har funnits i Europa i många år, men då endast på kontinentens sydligaste breddgrader, medan fästingar som kan sprida olika sjukdomar, finns i många av regionens länder.
Men i år har antalet fall av hjärnhinneinflammationer som orsakats av fästingar ökat i centrala och södra Europa.
Stigande temperaturer kan påverka utvecklingen. Antalet fall av Västra Nilen-viruset, en sjukdom som förekommit i delar av Europa under många år, har i år ökat kraftigt och har dessutom rapporterats in betydligt tidigare på året jämfört med föregående år. Orsaken är att temperaturerna varit högre.
Dessutom har sjukdomsspridande fästingar dokumenterats längre norrut och på högre höjder än tidigare. En trolig orsak är varmare somrar och mildare vintrar.
Den europeiska avdelningen av Världshälsoorganisationen, WHO, har på senare år uppmärksammat vad man beskriver som en ”växande utmaning i form av vektorburna sjukdomar”. Organet har därför skapat ett ramverk för att bevaka och bekämpa myggor och uppmanar till politiska beslut om ökad finansiering för att människor ska kunna skydda sig bättre mot smittspridande insekter.
En företrädare för WHO säger till IPS att det ökande resandet och förändrade väderförhållanden kan leda till att sjukdomar sprids till nya områden där kunskaperna om exempelvis Västra Nilen-viruset, dengue- eller chikungunyafeber är mindre.
WHO menar att befolkningarna behöver få information för att kunna skydda sig samtidigt som myndigheterna måste agera för att exempelvis få bort stillastående vatten där myggor kan förökas, medan sjukvården behöver utbildning för att kunna diagnosticera sjukdomar som tidigare var ovanliga i Europa.
Andra experter menar att det viktigaste arbetet dock måste inriktas på att bekämpa klimatförändringarna.
– Det finns fortfarande en osäkerhet kring de hälsohot som klimatförändringarna potentiellt bär med sig, och vi vet inte hur dessa kommer att se ut. Men läxan från denna sommar är att vi måste öka ansträngningarna för att bekämpa klimatförändringarna och inte bara anpassa sjukvården för att hantera ett varmare klimat. Vi måste också agera för att minska utsläppen, säger Anne Stauffer.