Frankrike har för första gången medgett att tortyr systematiskt användes under Algeriets frihetskamp. Landets president Emmanuel Macron säger i ett uttalande att det förgångna nu måste mötas med mod och klarsyn.
FRANKRIKE/ALGERIET Macron säger att Frankrike inrättade ett ”system” i sin forna koloni som ledde till tortyr under den 60 år gamla Algerietkonflikten, skriver The Guardian. Som exempel lyfter han fram matematikern Maurice Audin, en kommunistisk självständighetsaktivist, som försvann 1957. Audin anklagades för att ha härbärgerat kommunistiska frihetskämpar och Frankrike hävdade länge att han flytt under en fångtransport.
Arkiv öppnas
Enligt presidentpalatset har Macron i ett brev till Audins änka och familj medgett att Audin dog efter att ha torterats i fångenskap. Presidenten kommer också att tillkännage att arkiven från den tiden kommer att öppnas upp helt för historiker, anhöriga och organisationer som söker efter sanningen om ett stort antal försvinnanden av civila och soldater.
Under konflikten 1954–1962 dödades 1,5 miljoner algerier i den franska kolonin som styrts av Paris i 130 år. Den franska staten har aldrig tidigare erkänt att dess militära styrkor rutinmässigt använde tortyr. Efter kriget förnekade myndigheterna grymheterna och ämnet var länge tabu i det franska samhället.
Fler medgivanden
Enligt den franska historikern Sylvie Thenault pekar den franska statens tillkännagivande att Audins död var resultatet av ett ”system” på ett mer omfattande medgivande av missgärningar.
En expert på Algeriet, Benjamin Stora, skriver i tidningen Le Monde: ”Kommer vi till slut att komma ut ur den här minnesförlusten över ett krig som under så lång tid aldrig hade ett namn?”.
Fakta: Algerietrevolten
Den 1 november 1954 inleddes revolten mot den franska kolonialmakten i Algeriet med en rad väpnade attentat i olika delar av landet. Den Nationella befrielsefronten, FLN (Front de Libération Nationale) bildades i samma veva och fick stöd från alla muslimska samhällsgrupper i kolonin.
De franska trupperna från 1956 uppgick till 500 000, men ändå lyckades de inte slå ned uppropet. Klaner i landets inre regioner som länge legat i fejd med varandra enades i kampen mot det franska styret.
Striderna mot FLN intensifierades och fick inslag av terror.
Misslyckandet att bemästra krisen ledde till fjärde republikens fall och general Charles de Gaulles återkomst till makten den 1 juni 1958.
När de Gaulle 1959 blev Frankrikes president förde han fram argument om algeriernas rätt till sin egen framtid. Hans politik vann stöd hos franska väljare som motsatte sig kolonisternas högerextrema terrorrörelse OAS, som utförde attentat i både Algeriet och Paris.
Charles de Gaulle erkände algeriernas rätt till självbestämmande 1959 och kontakter mellan Frankrike och FLN inleddes 1960.
När franska högerextrema generaler 1961 gjorde ett kuppförsök i Alger stod Frankrikes armé lojal mot presidenten. Efter samtal med FLN slöts det så kallade Evianfördraget i mars 1962 och Algeriet erkändes som oberoende.
Källor: Nationalencyklopedin, Utrikespolitiska institutet
