För första gången har EU-parlamentet enats om att formellt granska ett medlemsland som anses bryta mot unionens värderingar. Frågan är bara vem som vinner mest på onsdagens historiska omröstning om Ungern i Strasbourg.
EU/UNGERN Flera svenska ledamöter var klart nöjda med utfallet i omröstningen. Med 488 röster mot 197 skickas bollen nu över till EU:s medlemsländer som måste inleda en formell så kallad artikel 7-granskning av Ungern – något som i slutändan kan innebära att landet tillfälligt förlorar sin rösträtt.
– Måttet är rågat i stora delar av parlamentet och det är bra, säger Christofer Fjellner (M).
– Det är så viktigt att parlamentet visar att vi inte accepterar att ett land gång på gång bryter mot EU:s grundläggande värderingar, säger Anna Hedh (S).
"Futtig hämnd"
Från Ungern kommer dock omedelbart bud om att man tänker överklaga och menar att en felaktig röstningsprocedur blivit använd.
– Dagens beslut var inget annat än en futtig hämnd från invandringsvänliga politiker mot Ungern, säger utrikesminister Peter Szijjarto enligt nyhetsbyrån Reuters.
I debatten i tisdags var premiärminister Viktor Orbán själv på plats för att med emfas försvara sig och sin regering.
– Ni fördömer inte bara en regering, utan också ett land och en nation. Vi kommer inte att ge efter för utpressning, lovade premiärministern.
Både Orbán och hans anhängare anklagar EU för att vilja ge igen för att Ungern inte vill ta emot flyktingar och migranter. Debatten i Strasbourg i tisdags fylldes av ilskna inlägg från hans ungerska partikamrater, regeringspartiet i Polen och en lång rad EU-skeptiker och invandringskritiker från olika länder.
– Ni och (Italiens inrikesminister) Matteo Salvini är spjutspetsarna för vårt Europa, det vi vill ha! lovordade Nicolas Bay från franska Nationell samling (tidigare Nationella fronten).
Svårt att fälla
Samtidigt är det långt ifrån säkert att processen når i mål – utan snarare tvärtom.
För att EU-länderna i ministerrådet ska kunna bestraffa Ungern måste samtliga andra länder vara eniga om att Ungern åsidosätter EU:s värderingar. Det blir väldigt svårt att uppnå då den Orbán-vänliga regeringen i Polen redan har uttalat sitt flankstöd.
Polen har varit utsatt för ett artikel 7-förfarande sedan i vintras, men har hittills lyckats undvika att frågan ens rört sig från det första av de fyra steg som processen består av.
– I mitt land så ökar stödet för min regering efter varje spektakel där Polen kritiseras i EU-parlamentet. Kanske är det så att författarna bakom den här rapporten är era oavsiktliga – eller hemliga – anhängare, sade Ryszard Legutko från polska regeringspartiet Lag och rättvisa med ett leende till Viktor Orbán i debatten i tisdags.
Fakta: Artikel 2 och artikel 7 i EU-fördraget
I artikel 2 i EU:s Lissabonfördrag fastställs att unionen ska bygga på värdena ”respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter”.
I artikel 7 i Lissabonfördraget fastställs i sin tur att en majoritet i EU-kommissionen, EU-parlamentet eller bland medlemsländerna kan dra igång ett särskilt förfarande när det finns ”en klar risk för att en medlemsstat allvarligt åsidosätter värdena i artikel 2”.
Förfarande sker i fyra steg:
* 1) fastställande att det finns ”en klar risk” för att ett land åsidosätter värdena. Behöver göras av minst fyra femtedelar av övriga EU-länder.
* 2) fastställande att ett land verkligen åsidosätter värdena. Ska göras enhälligt av samtliga övriga EU-länder utom det utpekade landet.
* 3) beslut att tillfälligt upphäva exempelvis landets rösträtt. Måste också göras enhälligt.
* 4) beslut att ändra eller återkalla tidigare åtgärder.
Fakta: EU-parlamentet mot Ungern
I EU-parlamentets beslut att inleda ett artikel 7-förfarande mot Ungern listas en lång rad punkter där man oroas över utvecklingen i landet. Det gäller:
•det konstitutionella systemets och valsystemets funktion i Ungern
•oberoendet inom landets rättsväsende
•korruption och intressekonflikter
•integritet och dataskydd
•yttrandefrihet
•akademisk frihet
•religionsfrihet
•föreningsfrihet
•rätten till lika behandling
•minoriteters rättigheter, inklusive judars och romers rättigheter
•migranters, flyktingars och asylsökares grundläggande rättigheter
•ekonomiska och sociala rättigheter
Källa: EU-parlamentet.
