Ryssland riktar hätska anklagelser mot Ukraina. Kiev pekar finger tillbaka. Klart är att mordet på rebelledaren Aleksandr Zachartjenko riskerar att elda på nya strider i det utdragna kriget
UKRAINA Kreml var snabb med att rikta misstankarna mot regeringen i Ukraina efter att Zachartjenko på fredagen dödades i en explosion vid ett kafé i centrala Donetsk. På lördagen trappades tonläget upp ytterligare.
– Detta är utan tvekan en provokation, säger Kremls talesperson Dimitrij Peskov, enligt den ryska nyhetsbyrån Interfax, och tillägger att mordet hotar den redan paralyserade fredsplan som slöts i Minsk 2015.
Ukraina nekar till all inblandning – och är lika snabba med spekulationer. Chefen för landets säkerhetstjänst, Igor Guskov, säger till den ukrainska tv-kanalen 112 att man har anledning att tro att mordet är resultatet av en intern maktkamp bland de proryska rebellerna. Han har också ytterligare en teori:
– Vi utesluter inte heller möjligheten att detta var ett försök från ryska underrättelsetjänster att göra sig av med en illa omtyckt figur, säger Guskov.
Interna spänningar
Den tidigare affärsmannen Zachartjenko var president i den icke-erkända rebellrepubliken Donetsk, sedan han 2014 vann ett ifrågasatt val.
Jakob Hedenskog, Ukrainakännare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, betonar att det är för tidigt att säga vilken av de framkastade teorierna om mordet som är mest trolig. Han konstaterar dock att det under en längre tid funnits en maktkamp bland rebellerna.
– Ledarskiktet kommer från kriminella kretsar. När de investerade pengar i den nya administrationens säkerhetstjänster fick de inflytande vilket gynnade deras affärsrörelser. Och då uppstod konkurrens mellan olika grupper, säger han till TT.
Under den senaste tiden har spänningarna ökat i hamnregionen kring Azovska sjön, bland annat sedan Ryssland på olika sätt hindrat ukrainska fartyg från att lägga till där.
– Risken finns att det där kan öppnas en ny frontlinje i striderna, säger Jakob Hedenskog, och tillägger att mordet på Zachartjenko knappast minskar den faran.
Informationskrig
De snabba anklagelserna efter mordet följer ett mönster i konflikten, konstaterar Östeuropaexperten Mi Lennhag vid Lunds universitet.
– Under flera händelser de senaste åren har båda sidor varit snabba med väldigt kraftfulla officiella uttalanden om hur det ligger till, säger hon, och tillägger att parterna betraktar kriget om sanningen som ytterst viktig.
– Informationen och desinformationen riktar sig nog egentligen mest till befolkningarna i Ukraina och Ryssland eftersom det är viktigt att ha folkets stöd av både ekonomiska och förtroendemässiga skäl.
Fakta: Konflikten i Ukraina
Relationerna mellan Ryssland och Ukraina har varit minst sagt spända sedan 2014, då Ryssland annekterade Krimhalvön. I samband med det bröt strider ut i östra Ukraina mellan regeringsstyrkor och proryska separatister, en konflikt som drygt fyra år senare fortfarande pågår och som totalt krävt över 10 000 människors liv.
En serie uppgörelser om vapenvila har ingåtts vilket har bidragit till att minska våldet men har aldrig lyckats få vapnen att tystna helt.
Ukraina och landets västliga allierade anklagar Ryssland för att både materiellt och personellt stödja separatisterna, vilket Moskva nekar till.