DEBATT • Den konservativa högern är orolig över den omdaning av samhället i hållbar riktning som nu sker, det ligger i konservatismens natur att oroas av förändring och ett samhälle mår bra av dragkampen mellan de progressiva och de konservativa.
Mer förvånande är att även de progressiva liberalerna nu tittar upp ur solstolarna och ropar ”Nej till allt!”. I förra veckan var det Mattias Svensson i DN och därefter Amanda Brobergs fredagskrönika i BT där hon lyftte fram elcyklarna som någon sorts hot mot klimatet. Tidigare har elcyklarna anklagats för allt från skogsbränder till invandring trots att de bara är en liten kugge i en större omställning. Om de som kan och vill cykla ges möjlighet till det så räcker resurserna så att de som måste ta bilen kan göra det även i framtiden.
I stället för att omfamna den strukturförändring som är nödvändig så blickar den samlade högern tillbaka på den tid när Alliansen styrde och miljöpolitik betydde att man subventionerade dieselbilar och kanske ett nytt kök då och då.
Att nyliberala opinionsbildare slösar energi på att gnälla över att folk på festival dricker havredryck som producerats i Sverige med havre från svenska bönder är lika tokigt som att högern går till val på att sänka dieselskatten, motarbeta kilometerskatten, ta bort flygskatten och förpassa klimatklivet till historieböckerna.
Vi har mycket betesmarker i Sverige och vi har vall och grödor som är bra att ha i växtföljderna i ett hållbart jordbruk så självklart ska vi producera både kött, fågel och fisk i Sverige. Det är bra delar i ett hållbart jordbruk, men det måste bli en produktion i samklang med det ekologiska systemet. Att vi äter mindre kött är inget hot. Förr klarade vi oss bra utan importerat fulkött och kraftfoder från Sydamerika, det kan vi göra igen och krisåret 2018 går det utmärkt att frysa kött för att undvika att nödslakta. Vi har många svenska bönder och matföretag som är en del av lösningen som blickar mot en global marknad för 100 procent hållbar mat.
Miljöpartiet vill att de svenska jord- och skogsägarna ska ges förutsättningar att producera på ett sätt som gör att vi når de mål som riksdagen antagit. Global frihandel är ett oomtvistat bra verktyg för att omvandla naturresurser till välstånd, men vill man även nå samhällsmål som hållbarhet, självförsörjning och djurvälfärd så måste vi ha regler.
Som positivt exempel brukar nämnas att Miljöpartiet fått med sig övriga partier på en klimatlag som är bra, sen återgår man till att gnälla över elcyklarna. Vad som inte nämns är energiöverenskommelsen om 100 procent förnybart, reformeringen av EU:s utsläppshandelssystem som reducerat EU:s framtida CO2-utsläpp med flera miljarder ton, Parisavtalet som enat en stor del av världens länder och Havs-konferensen som samlat över 1 000 åtaganden för att rädda världens hav.
Hållbar politik händer inte av sig själv, mycket kan åstadkommas på en mandatperiod men det kräver hårt arbete, kompromisser och att vi agerar när möjligheter öppnar sig.
Vi måste agera nu och nu måste även högern presentera en seriös klimatpolitik. ”Seriöst” kan aldrig betyda att vi ska dra ned på miljöbudgeten och bara påverka genom EU och FN. Sverige är ett av de länder som har bäst förutsättningar och en stor historisk CO2-skuld. Vi ska gå före i omställningen och påverka genom att visa vad som är möjligt, då räcker det inte att acceptera genomförda förändringar eller att göra om någon införd subvention till ett avdrag. Inte ens att sätta ladduttag på lyktstolpar är ett signifikant steg. Jag efterlyser tydliga ambitionshöjningar från alla partier, inklusive mitt eget, annars kan vi varken nå miljömålen eller bli fossilfria.
Vi måste skärpa klimatlagen, skruva upp tempot i bränslebytet, inkludera flyget och gasnätet, sätta ett slutdatum för nyregistrering av fossilbilar och mycket annat. Men framför allt ska vi sluta sitta på avbytarbänken och gnälla på varje steg i rätt riktning!