ANALYS | AZERBADJAN I ett tal på Världsekonomiskt forum i Davos tidigare i år hävdade president Ilham Aliyev att cirka 80 procent av landets befolkning var uppkopplade mot nätet och att ingen censur råder. Men samtidigt får landets invånare aldrig ta del av någon oberoende bevakning av presidentens regering – eller av hans familj.

I mars förra året antog landets parlament ett tillägg till informationslagen som gör det möjligt för myndigheterna att stänga ner webbplatser utan föregående domstolsbeslut. Och i maj samma år blockerade transport-, information- och teknologidepartementet flera webbsajter bland andra RFE/RL:s azeriska service, den Berlin-baserade oberoende nyhetsbyrån Meydan TV, den oberoende dagstidningen Azadliq, webbsända Turan TV och Azerbaycan Saati, enligt CPJ.

En domstol i huvudstaden Baku menade att dessa sajter antingen förespråkade våld, hat och extremism eller att de bröt mot privatlivets helgd och gjorde sig skyldiga till förtal.

RFE/RL uppger att deras azeriskspråkiga webbsajt blockerades efter att de hade publicerat undersökande reportage om ekonomiska transaktioner med kopplingar till president Ilham Aliyevs familj och innersta krets. De har försökt bestrida nedstängningen men utan att lyckas.

Myndigheterna beordrade även att antikorruptions-projektet OCCRP:s webbsajt skulle blockeras i september förra året. Det skedde efter att den Sarajevo-baserade organisationen OCCRP hade publicerat ”Den azerbajdzjanska tvättomaten” – en serie undersökande reportage och rapporter om pengatvätt och korruption där regeringen på olika sätt pekades ut som delaktiga, rapporterar organisationen Freedom House.

CPJ har sökt de azerbajdzjanska myndigheterna för kommentarer angående de nedsläckta webbsajterna, men har inte fått svar på sina frågor.

Enligt rapporter i sociala medier har flera regim-kritiker i Azerbajdzjan också utsatts för hackerattacker, vilket många azeriska journalister säger är en del av försöken att tysta dem. Exempelvis hackades Meydan TVs Facebook-konto i januari. De förlorade 100 000 – nästan en femtedel – av sina följare och allt innehåll som hade publicerats sedan 2012. Facebook lyckades i mars återskapa följarna, men det raderade innehållet har inte kunnat återpubliceras.

Azerbajdzjanska journalister har också rapporterat om en ökning av troll-angrepp och så kallade denial-of-service (DoS)-attacker. Det sistnämnda är angrepp mot datasystem som exempelvis överbelastningsattacker.

Alex Raufoglu, azerbajdzjansk journalist baserad i Washington som skriver för det oberoende nyhetsnätverket Turan, säger till CPJ att regeringen använder alla tänkbara sätt för att tysta kritiker.

– Troll-angreppen har inte bara ökat den senaste tiden utan kommentarerna som trollen gör är exakta kopior av varandra. Det betyder att de är kontrollerade och styrda av myndigheterna, säger Alex Raufoglu.

Andra som har rapporterat om ökad troll-aktivitet inför valet, och som kopplat detta till regeringen, är bland andra den undersökande reportern Khadija Ismayilova, chefen för människorättsgruppen Azerbajdzjan utan politiska fångar, Ogtay Gulaliyev, och Sevinc Osmanqizi på Meydan TV.