Snart 17 år in i USA:s krig i Afghanistan står talibanerna starkare än på mycket länge. Extremisternas framryckning mot Ghazni kan ses som en styrkedemonstration inför eventuella fredsförhandlingar – eller som en påminnelse om målet att återupprätta ett emirat.
AFGHANISTAN De senaste dagarna har våldsamma strider härjat den östafghanska staden och stundtals har det varit svårt att greppa vem som egentligen styr. Över 100 poliser och soldater samt 20 civila har dödats, enligt försvarsdepartementet i Kabul som citeras av tidningen The New York Times.
På onsdagen rapporterades dock talibanerna ha dragit tillbaka sina styrkor, en strategi som känns igen från tidigare korta övertaganden av provinshuvudstäderna Farah och Kunduz.
– Ändamålet är politiskt, att visa att de kan gå in och ta över, säger Anders Fänge, Afghanistankännare och styrelseledamot i Svenska Afghanistankommittén, till TT.
"Styrkeuppvisning"
Fänge beskriver framryckningen mot Ghazni som ”en väldig styrkeuppvisning”, något som kryddas av färska uppgifter om att extremisterna även har intagit en militärbas i Baghlan i norr – en offensiv som ska ha tagit över 40 polis- och soldatliv.
Enligt USA:s militär kontrollerar regeringsstyrkorna omkring 56 procent av Afghanistan och talibanerna 14 procent. Resten, omkring en tredjedel, är ”bestritt”. Det betyder ofta att regeringsstyrkorna kontrollerar själva distriktshuvudstäderna men att talibanerna styr den omkringliggande landsbygden, vilket kan vara nog så viktigt.
Förhandlingsspel
Slaget om Ghazni har stått i en intressant tid. I juni gick talibanerna med på en kort vapenvila under högtiden id al-fitr. Och i juli fick gruppen sin vilja igenom och höll samtal med enbart amerikanska företrädare i Qatar – utan Kabulregeringens närvaro. Det har lett till att förväntningarna på ännu en vapenvila senare i augusti och eventuella fredsförhandlingar är höga. Anfallet mot Ghazni kan vara en bricka i det spelet.
– Båda sidor vet att man förbättrar sin förhandlingsposition om man pressar tillbaka den andra innan man går in i reella samtal. Och det är säkert båda sidors strategi, säger Fänge.
Regeringen, med president Ashraf Ghani i spetsen, har dock varit sena på bollen. Ghani har varit som uppslukad av sin kampanj inför parlaments- och distriktsvalen i oktober och har därför inte fokuserat fullt ut på Ghazni, skriver nyhetsbyrån AFP. Men på onsdagen slog sig den afghanska armén ändå för bröstet och lovade att ”fienden” inte kommer att störa invånarnas vardag mer.
Få bort "ockupation"
Vill då talibanerna ens vill fredsförhandla? Fänges uppfattning är att personer i ledarskiktet är öppna för sådana samtal medan fältkommendanterna är mer hårdföra. Hur som helst vill de inte prata med regeringen, som de anser är USA:s nickedockor, utan med ”ockupationsmakten”. Ett skäl till att extremistgruppen står så stark just nu är att USA tidigt i kriget gjorde misstag som att liera sig med korrupta krigsherrar och att inte kommunicera någon politisk strategi för Afghanistan.
– Talibanernas mål är att få ut de utländska trupperna, som de ser som en ockupation. Talibanerna säger att de inte var skyldiga till 11 september-dåden och anser därför att interventionen 2001 var oprovocerad, säger Fänge.
TT: Och vad är talibanernas plan?
– De vill återupprätta det islamska emiratet i Afghanistan. Men samtidigt kan de tänka sig att förhandla med USA om en framtida regering. Och de har mjukat upp de rigida riktlinjer som de hade på 1990-talet och säger sig nu vara för ”moderna” utbildningar, inte enbart religiösa.
Bakgrund: Kriget i Afghanistan
Kriget i Afghanistan inleddes efter terrordåden mot USA:s östkust den 11 september 2001. Terrornätverket al-Qaida och dess ledare Usama bin Ladin, som ansågs ligga bakom, hade en fristad hos talibanrörelsen som då kontrollerade Afghanistan. USA gick in för att beröva talibanerna makten som de hade haft sedan 1996.
När insatsen var som störst stred omkring 130 000 soldater från Natostyrkan Isaf i Afghanistan. Omkring 50 länder har deltagit, däribland Sverige.
Trots att det fortfarande är våldsamt och osäkert i Afghanistan avslutades Isafs stridande uppdrag officiellt den 31 december 2014. Ansvaret för säkerheten i landet hade då i flera år successivt överförts till afghanerna själva. Det nuvarande uppdraget kretsar kring utbildning, rådgivning och stöd.
Efter 2014 fanns det i landet cirka 8 400 amerikanska soldater och runt 5 000 från övriga Natoländer. USA:s president Donald Trump har det senaste året genomfört en viss ökning, nu finns cirka 14 000 amerikanska soldater i Afghanistan. Trump har också lämnat över många av de strategiska besluten om exempelvis flygräder till lokala militära befälhavare till skillnad från företrädaren Barack Obama som var mer restriktiv med vad USA:s trupper fick göra.
