EU-stödet för att bekämpa de svenska skogsbränderna har slagit rekord. Men systemet är inte tillräckligt, anser den ansvarige EU-kommissionären Christos Stylianides.
Han hoppas att ett stärkt system med exempelvis eget EU-brandflyg ska klubbas före årets slut.
EU När vi utsätts för katastrofer i flera länder samtidigt, räcker inte vårt nuvarande system till, säger Christos Stylianides.
Han är i Sverige för att bland annat träffa justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) och besöka Färila, en av de platser där sommarens skogsbränder härjat.
Under de senaste veckorna har vi sett en påtaglig europeisk solidaritet, men vi har också lärt oss mycket om koordinering och samarbete, säger Stylianides.
Rekordstor EU-insats
Flyg, helikoptrar och hundratals brandmän från bland annat Italien, Frankrike, Polen och Tyskland har hjälpt till att bekämpa bränderna i Sverige. Det är den hittills största EU-insatsen som mobiliserats för att släcka skogsbränder. När det samtidigt började brinna i Grekland stod EU-länder också redo att rycka in.
Men hela systemet bygger på frivillighet och Stylianides har 2017 i färskt minne, då Portugal inte fick den hjälp som behövdes eftersom de EU-länder som skulle hjälpa till hade fullt upp på hemmaplan.
Vi måste stärka vår kollektiva förmåga, säger kommissionären.
Klimatförändringarna är inte fake news. Katastrofer som vi tidigare förväntade oss i södra Europa händer nu också i norr, och tvärtom.
Sval regering
I slutet av förra året föreslog han därför ett nytt system för att tackla naturkatastrofer, där EU ska äga egna brandbekämpningsflyg, pumpar och annan utrustning. De ska sättas in när EU-ländernas egna resurser inte räcker till. EU-länderna ska även bli bättre på förebyggande arbete.
Den svenska regeringen var först sval till förslaget. Morgan Johansson såg en risk att medlemsländerna inte skulle satsa nog på att bygga upp sin nationella kapacitet, utan i stället förlita sig på EU. Han oroade sig även för prislappen, som bedöms till 280 miljoner euro under åren 2018–2020.
Handlar det om utrustning och kapacitet som kan addera värde till det som redan gjorts på nationell nivå, så tycker jag att det är bra och nödvändigt, säger Morgan Johansson nu, med tillägget att en del av utrustningen i så fall måste finnas tillgänglig i norra Europa.
I september inleder EU-länderna och EU-parlamentet förhandlingar om förslaget. Stylianides hoppas att de kan enas före årets slut, så att systemet finns på plats nästa sommar.
Fakta: EU:s katastrofberedskap
I november i fjol föreslog EU-kommissionen ett nytt system för att hantera naturkatastrofer, som kallas rescEU.
Tanken är att EU ska ha en egen insatsreserv att mobilisera när EU-ländernas nationella kapacitet inte räcker till. Det kan handla om brandbekämpningsflyg, pumputrustning vid översvämningar eller fältsjukhus.
EU-kommissionen kan även hjälpa till att finansiera anpassning, reparation och liknande av nationella resurser.
En annan del i förslaget handlar om att stärka det katastrofförebyggande arbetet, till exempel genom att EU-länderna delar med sig av sina nationella strategier och att de övar tillsammans.
Förslaget beräknas kosta 280 miljoner euro åren 2018–2020.
EU:s nuvarande civilskyddsmekanism bygger på frivilliga bidrag. I sommar har bland andra Italien, Frankrike, Tyskland, Litauen, Danmark, Portugal och Polen hjälpt till att bekämpa de svenska skogsbränderna på olika vis. Bland annat har sju flygplan, sex helikoptrar, 67 fordon och 360 brandmän stöttat. Dessutom har Österrike, Tjeckien och Turkiet haft stående beredskap.
Källa: EU-kommissionen
