De senaste dagarna har flera överlevande från terrordåden på Utøya blivit dödshotade på nätet. ”Det bästa sättet måste vara att möta hatet med kärlek”, säger en av dem på minnesceremonin.
NORGE I dag är det sju år sedan Anders Behring Breiviks terrordåd och överlevande har samlats med sörjande på Utøya för en minnesceremoni. Då Breivik gick till brutal attack på ön pågick ett sommarläger för Arbeidernes Ungdomsfylking (AUF) som är ungdomsförbundet till Arbeiderpartiet (AP).
– Varje ny ungdom som får uppleva Utøya, varje ungdom som engagerar sig i någonting de brinner för – det gör terroristen stadigt lite mindre och mindre, säger Mats Kvaløy-Bjørbekk som överlevde, och nu har talat på minnessammankomsten.
Under de senaste dagarna har flera av de överlevande blivit dödshotade på nätet.
– Det bästa sättet måste vara att bevara minnet av dem vi förlorat. Det bästa sättet måste vara att möta hatet med kärlek. Det bästa sättet måste vara att vidarebefordra deras goda gärningar, framhåller Kvaløy-Bjørbekk.
En dag att minnas
AP-ledaren Jonas Gahr Støre tackar ungdomsförbundet för att AUF klarar målsättningen att minnas med värdighet och samtidigt fortsätta kämpa mot fördomar och misstänkliggörande.
– 22 juli är en dag att minnas, men också en dag att ta med oss framöver, en dag då vi markerar motståndskraft – mot våld och terror, mot de politiska krafter som ledde till den här tragiska dagen, säger Jonas Gahr Støre.
Före minnesceremonin på ön invigdes ett tillfälligt minnesmonument vid regeringsbyggnaden Høyblokka i Oslo, där Breivik utlöste en bomb före massakern på Utøya. Sammanlagt miste 77 människor sina liv.
– Sju år låter som en lång tid, men många har en vardag som fortfarande är präglad av den 22 juli, sade statsminister Erna Solberg vid markeringen inne i Oslo. Då attackerades vår demokrati. Oskyldiga människor dödades i ett försök att påverka öppenheten, mångfalden och tilliten som karaktäriserar det norska samhället.
Djupt hat
Även Solberg reagerar på dödshoten på nätet:
– I dag vet vi att den högerextreme terroristen befann sig i en ekokammare med meningsfränder som delade hans konspiratoriska världsbild. En världsbild som karaktäriseras av en främlingsrädsla och att det finns ett ”vi” och ett ”de” i landet. I dag ser vi samma konspirationer i kommentarfälten. Hatet lever fortsatt.
Jens Stoltenberg, Natos generalsekreterare, var Norges statsminister då terrordåden begicks 2011. Stoltenberg kallar hoten på nätet upprörande och säger att de är en attack inte bara mot politiskt engagerade ungdomar, utan även mot demokratins kärna.
– Det är viktigt att använda den 22 juli för att mobilisera mot hatet, som är starkare och går djupare än vad vi kunde föreställa oss, säger han.
Fakta: Terrordåden i Norge
Klockan 15.25 den 22 juli 2011 detonerar en sprängladdning i en skåpbil, som placerats i regeringskvarteren i Oslo. Åtta människor dödas, nio personer skadas allvarligt och 200 skadas lindrigt.
Två timmar senare sker massakern på Utøya, där socialdemokratiska Arbeidernes ungdomsfylking (AUF) hade sitt årliga sommarläger. 67 personer skjuts ihjäl av gärningsmannen Anders Behring Breivik, som kommit till ön utklädd till polisman. Två personer dog genom drunkning och fall. De flesta av dödsoffren var mellan 14 och 20 år gamla.
Anders Behring Breivik, som har bytt namn till Fjotolf Hansen, greps på Utøya och dömdes i augusti 2012 till Norges strängaste straff — 21 års fängelse och förvaring. Förvaring innebär att straffet kan förlängas med fem år i taget om den dömde fortfarande anses farlig för samhället.
Han är dömd för att ha mördat 77 människor. Han har också fällts för terrorbrott.
Källa: 22 juli-kommissionen
