USA:s hållning gentemot kärnenergiavtalet med Iran blir allt osäkrare – vilket i sin tur leder till att banker inte vågar investera i Iran. Utnämningen av John Bolton till säkerhetspolitisk rådgivare betyder att Donald Trump har valt en person som aktivt arbetat för att riva upp avtalet.
NEW YORK 2018-04-05 I slutet av förra året uppstod en ny våg av protester i iranska städer. Minst 25 människor dödades, varav ett flertal dödsfall inträffade i fängelser. Den officiella dödsorsaken i dessa fall var att personerna begått självmord. Till skillnad från tidigare protester i Iran inträffade de senaste på flera platser i landet i små till medelstora städer, och de flesta demonstranter kom från arbetarklassen.
Den ekonomiska krisen i Iran har lett till att många företag har drabbats hårt och människor har gått miste om sina pensioner. En bidragande orsak till protesterna är enligt bedömare sammankopplad med osäkerheten kring kärnenergiavtalet.
– Arbetslösheten är en mycket viktig faktor, säger iransvensken Trita Parsi till IPS.
Han har bland annat skrivit boken ”Losing an Enemy – Obama, Iran, and the Triumph of Diplomacy” och var tidigare rådgivare till Barack Obama. Trita Parsi påpekar att Irans president Hassan Rouhani tidigare har antytt att ekonomin i landet skulle förbättras tack vare avtalet.
– Det finns en djup frustration bland befolkningen rörande korruption och vanstyre, säger Trita Parsi.
Protesterna inleddes sju månader efter att den moderate Hassan Rouhani vunnit en jordskredsseger mot mer konservativa krafter. De kom efter att hans administration anklagats för att ha utlovat att de lättade sanktionerna i högre grad skulle sätta fart på landets ekonomi. Många förväntade sig att kärnenergiavtalet skulle leda till snabba ekonomiska förbättringar, vid sidan av att minska riskerna för ett krig med USA.
– Det senare har avtalet lett till. Däremot har förväntningarna på hur ekonomin skulle påverkas inte uppnåtts, säger Trita Parsi.
Den stora förändringen beror på hur USA:s Iran-politik har ändrat kurs efter Barack Obamas tid vid makten. Den nya administrationen har dels fört nya förhandlingar kring avtalet med sina allierade – samtidigt som de har förberett sig på att dra sig ur avtalet.
Trita Parsi säger att den tillväxt Iran upplevt nästan uteslutande varit kopplad till landets oljesektor, som kunde börja sin export igen efter att kärnenergiavtalet undertecknats.
– Men försäljning av olja skapar inte arbeten, påpekar han.
I stället har Irans redan höga arbetslöshetssiffror fortsatt att stiga – i synnerhet bland unga.
– Det handlar om en befolkning med hög utbildning vilket leder till att många med dubbla examen från universitet är chaufförer på den iranska versionen av uber, säger Trita Parsi.
Även om landets ekonomi växer så genomförs inte många jobbskapande investeringar. Företag som är intresserade av den iranska marknaden har svårt att få finansiering eftersom inga storbanker är beredda att investera i landet. Detta av rädsla för att USA ska dra sig ur kärnenergiavtalet och att Iran ska beläggas med nya sanktioner.
– Bankerna bedriver inte välgörenhet. De efterfrågar en viss nivå av säkerhet och många jobbskapande projekt tar tid. Med Donald Trump kan de inte ens uppnå fyra månaders säkerhet eftersom han hela tiden säger att han inte kommer att förlänga uppehållet i sanktionerna, säger Trita Parsi.
De indragna sanktionerna med Iran ingår i kärnenergiavtalet. Många förväntade sig att Donald Trump skulle förnya avtalet innan slutdatumet inföll i januari, men i stället flyttades beslutet fram till mitten av maj.
– Vita husets strategi är att skapa osäkerhet och detta fungerar eftersom man nu kan se protester i Iran. Det enda de behöver göra nu är att få alla att fortsätta gissa om de kommer att förlänga avtalet eller inte.
