Det fanns ingen hatstorm mot fotbollsspelaren Jimmy Durmaz. Det säger en it-forskare som gör bedömningen att en stor del av de hatiska och rasistiska kommentarerna kom från automatiserade fejkkonton – och som ger en känga åt de medier som okritiskt förde budskapet vidare.
SVERIGE I samband med Sveriges match mot Tyskland i fotbolls-VM förrförra veckan utsattes mittfältaren Jimmy Durmaz för hat och rasistiska kommentarer på Instagram. Detta fick stor uppmärksamhet i medier – både sociala och traditionella – och ledde till polisanmälningar och manifestationer mot rasism. Det skrevs om ”en hatstorm” mot Durmaz.
Efteråt har bland andra Per Ödling, professor i telekommunikation vid Lunds universitet, försökt reda ut vad hatstormen egentligen bestod av.
Fejkkonton
Han och en kollega har med hjälp av datorprogram gått igenom de cirka 39 000 kommentarer som publicerades och finns kvar. De har också analyserat tillvägagångssättet bakom uppskattningsvis cirka 800–1 000 kommentarer som sedan försvann snabbt igen. Enligt vittnesmål och skärmdumpar har kommentarerna varit kränkande, hatiska och/eller rasistiska.
De som har försvunnit är delvis kommentarer från tonåringar och andra som har insett att de gjort något olagligt – eller insett att det ser dumt ut och att de blir uthängda som årets rasist, säger han.
Men Per Ödling bedömer det som osannolikt att enskilda personer står bakom alla de borttagna kommentarerna. Det har skett för snabbt och organiserat för det, anser han. Snarare är det standardförfarandet vid användningen av botnät, alltså stora mängder datorstyrda konton på sociala medier.
Någon person eller organisation tycker att det finns en chans att sprida intrycket av att Sverige är rasistiskt. Så man har gått in och hatat – och så fort stormen fått fart och innan någon hunnit analysera det har man gått ut igen.
"Som boskap"
Han riktar mycket skarp kritik mot svenska medier som okritiskt förde vidare uppgiften om en hatstorm, när det som fanns kvar egentligen var en motreaktion – en enorm kärleksstorm riktad mot Durmaz. Bara ett fåtal kränkande kommentarer har ännu inte tagits bort.
Ödling skulle vilja att journalister får tillgång till analysverktyg, som de kan använda i den här typen av situationer och urskilja fejkkonton från verkliga personer. Annars finns risken att man låter sig styras av illasinnade krafter, säger han.
Kan man ge sken av att något är jätteengagerande, då styr man medierna i den riktningen. Man leder dem dit som om de vore boskap, och det ska inte vara så.
Botnät
Botnät kallas nätverk som bildas av datorer som kapats och fjärrstyrs av virus eller andra program. Dessa datorer kan sedan användas för så kallade överbelastningsattacker, exempelvis ddos-attacker där man använder flera datorer för att angripa till exempel en webbplats. När en större mängd anrop skickas mot samma mål kan det göra att webbplatsen inte går att nå.
Botnät kan också användas för att styra stora mängder falska konton på sociala medier.
TT
Källor: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Per Ödling
