En 49-årig svensk döms av Stockholms tingsrätt för delaktighet i folkmordet på tutsier i Rwanda 1994. Mannen har rwandisk bakgrund och ska under folkmordet ha haft en ledande roll på lokal nivå.
SVERIGE/RWANDA Mannen nekar till brott och hans försvarare Thomas Bodström menar att bevisning från Rwanda har förfalskats.
Mannen åtalades för folkmord genom mord, försök till mord, grov våldtäkt och människorov mot tutsier med avsikt att helt eller delvis förgöra folkgruppen. Enligt åtalet var många av offren barn. Han fälls för folkmord och grovt folkrättsbrott innefattande mord, försök till mord och människorov, men rätten anser inte att det är bevisat att han gjort sig skyldig till våldtäkt.
Han döms till livstids fängelse och ska dessutom betala skadestånd till 16 rwandier. Beloppen uppgår till mellan 2,5 miljoner och 10 miljoner rwandiska franc, motsvarande mellan 25 500 och 102 000 kronor.
Brände skola
Ett stort antal offer och vittnen har hörts på plats i Rwanda och svenska myndigheter har besökt de platser där brotten begicks. Enligt åtalet handlar det bland annat om ett kloster där ett 60-tal civilpersoner sökte skydd undan striderna och om en skola dit runt 800 tutsier blev anvisade att gå. Den dömde mannen ska ha beordrat andra att kasta in handgranater i byggnaden, att skjuta, skära och slå människor till döds samt att sätta skolan i brand.
– Jag kan konstatera att tingsrätten i huvudsak delar vår uppfattning. Sedan måste vi läsa domen mer noggrant för att se om det finns någonting som ger oss anledning att överklaga domen, säger åklagaren Kristina Lindhoff Carleson.
Ärendet inleddes när Rwanda begärde 49-åringen utvisad. Svenska myndigheter avslog denna begäran eftersom han är svensk medborgare och inledde i stället en svensk förundersökning.
Mannen säger sig vara oskyldig till handlingarna som han nu döms för. Han hävdar att åtalet är politiskt motiverat och styrt av den rwandiska regeringen.
Mannen har tidigare vittnat i svensk domstol mot en rwandisk man som dömdes till fängelse för flyktingspionage.
Förfalskat bevis
Hans försvarsadvokat Thomas Bodström säger att åtalet till viss del vilar på vad han kallar förfalskade bevis, bland annat en dom från Rwanda. Han poängterar att tingsrätten i sin dom konstaterar att Rwanda inte är en demokrati, men ändå har accepterat bevisning från landet.
– Det är mig veterligen första gången en svensk åklagare åberopar en förfalskad dom, säger han och fortsätter:
– Det mest upprörande är att när han samarbetade med svenska åklagare så sade han att exakt det här skulle hända och då var han inte ens efterlyst i Rwanda.
Kommer överklaga
Tingsrätten skriver dock att det inte är bevisat att det har förekommit otillbörlig påverkan av vittnen, något Kristina Lindhoff Carleson tar fasta på även om hon inte vill gå i svaromål gentemot Thomas Bodström.
– Det här är fortfarande ett pågående ärende där domen inte har vunnit laga kraft och jag vill inte gå in och kommentera det, säger hon.
Enligt Bodström kommer hans klient att överklaga tingsrättens dom.
– Sanningen kommer att komma fram och en massa människor kommer att få skämmas i framtiden.
Mannen är den tredje som döms i Sverige för inblandning i folkmordet i Rwanda, som pågick mellan 6 april och 18 juli 1994 och som kostade runt 800 000 civilpersoner livet.
Fakta: Två tidigare dömda
I februari 2017 dömdes en man till livstids fängelse av Svea hovrätt för delaktighet i folkmordet. Brottet beskrevs som kanske det grövsta som prövats i svensk domstol. Den numera svenske, ursprungligen rwandiske, medborgaren ska ha lett folkhopar som klubbade, högg och sköt ihjäl tusentals män, kvinnor och barn.
Mannen var den andre som i Sverige dömdes för folkrättsbrott begångna i Rwanda. Den förste var en man som även han fick livstids fängelse i en dom 2013. Även detta fall togs upp i Sverige eftersom han blivit svensk medborgare.
Fakta: Folkmordet i Rwanda
Uppskattningsvis 800 000 människor dödades under folkmordet i Rwanda våren 1994. Det leddes av extremnationalister från majoritetsfolket hutu.
De flesta offren tillhörde minoritetsfolket tutsier, men även hutuer som sågs som medlöpare mördades.
Folkmordet var noga planerat, men utlösande faktor var nedskjutningen – oklart av vem – av det flygplan som dåvarande hutupresidenten Juvénal Habyarimana och hans burundiske kollega Cyprien Ntaryamira färdades i.
Habyarimana hade då skrivit på ett fredsavtal med tutsigerillan RPF, vilket en del såg som ett svek.
Efter 100 dagars dödande störtade RPF folkmordsregimen och styr än i dag. Den forne gerillaledaren Paul Kagame är fortfarande landets president.
