Inför EU-toppmötet i veckan florerar flera förslag på asylläger, i eller utanför EU. Men detaljerna om hur de ska fungera är få, och länderna där lägren skulle ligga är måttligt intresserade.
EU På söndagens minitoppmöte i Bryssel, där 16 av EU-ledarna försökte komma framåt i de låsta förhandlingarna om en gemensam asylpolitik, diskuterades de olika förslagen om asylläger. De kallas ibland mottagningscenter, ibland läger och i det förslag till slutsatser som EU-ledarna ska ta ställning till på torsdag och fredag benämns de ”plattformar för landstigning”.
Många frågetecken
Dessa ”plattformar” skulle ligga utanför EU, i Nordafrika, och är tänkta för asylsökande som räddas i Medelhavet. Där ska en första prövning göras av om det handlar om en person med skyddsbehov eller en ekonomisk migrant. Det hela förutsätter ett nära samarbete med FN:s flyktingorgan UNHCR och den internationella flyktingorganisationen IOM.
Statsminister Stefan Löfven utesluter inte tanken, men vill se fler detaljer om hur ”plattformarna” ska fungera innan han tar ställning. Framför allt vill han höra vad UNHCR och IOM tänker.
Det bygger också på att man har någon form av omfördelning, eftersom några kommer att ha asylskäl. Vart ska de då ta vägen? sade Löfven efter söndagens krismöte.
Han är inte säker på att bilden har klarnat tills i slutet av veckan, då EU-toppmötet hålls.
Tvärt nej
Libyen, som enligt EU kan vara en möjlig plats för asylläger, avfärdar helt tanken på detta, enligt landets vice premiärminister Ahmed Malteeq.
Däremot lanserade han och Italiens nye inrikesminister Matteo Salvini, från främlingsfientliga Lega, på måndagen ett förslag om asylläger söder om den libyska gränsen för att hindra flyktingar från att ta sig norrut.
Österrike och Danmark driver ett förslag om läger på Balkan eller i Nordafrika, där en första prövning av asylstatus ska kunna göras. Bara de med asylskäl ska få söka asyl i EU.
Frankrike och Spanien har lagt fram ytterligare ett förslag, som handlar om låsta mottagningscenter i hamnstäder i EU, dit räddade flyktingar ska kunna tas.
I alla fallen gäller att detaljerna är få om hur centren ska fungera. Det finns också rättsliga frågetecken att räta ut om asylprövningen förläggs utanför EU:s gränser.
På en utfrågning i EU-kommissionen i Bryssel på måndagen gjorde dock en talesperson klart vilka förslag som definitivt hamnar i papperskorgen. Det är de som handlar om att skicka tillbaka asylsökande som redan har kommit till EU till något land utanför EU, för att de ska prövas där. Det skulle bryta både mot europeisk och internationell rätt.
